Det finns matematik i allt, det behöver inte vara så krångligt!

Workshop med Carina Mattson (30 års erfarenhet)

En föreläsning/workshop fulle med inspiration! Carina hade med sig ett enormt utbud av material att arbeta med som går att koppla till matematik. Bryt gamla mönster!!!!!!

 Helt vanliga leksaker och attiraljer från skogen, det är inte svårare än så.

 Här har vi en mat&sov - klocka som barnen har skapat. Det sitter bilder på aktiviteter till varje klockslag. Den ger barnen förståelse för tidsperspektiv och med hjälp av samtal kring klockan kan barnen lättare hantera och komma ihåg rutiner och dagens aktiviteter. Det räcker med att ha timvisaren kvar på klockan. När ska jag gå hem? är en vanlig fråga på förskolan och klockan kan vara till hjälp att ge barnen en bättre uppfattning om när det är. Använd foton på barnen om det behövs. Klockan kom att bli en källa och inspiration till mitt didaktiska material. 

Vem visste att man kan skapa en SPIRAL utav ett äppelskal??  

När man studerat spiralen går det ju att äta upp den också. Gott.

Helt vanliga träkulor med hål igenom kan användas till så mycket. Röstning (antal)!På den vänstra bilden är ett stapeldiagram, vilket också betyder matematik på hög nivå. Räkna tillsammans när kulorna släpps ner i plaströren. Barnen kanske har flera olika förslag på lekar och behöver en rättvis framröstning av en lek, då är denna metod jättebra att använda, demokratisk och matematisk. Resultatet ska redovisas!

Plaströren är beställda från Nordbergs Tekniska och är inte för dyra.

 Kulorna kan även användas till att visa ett cirkeldiagram efter en framröstning. Trä kulorna på ett snöre vid röstning, olika färg för olika val. Forma sedan snöret till en cirkel. Barnen får då på en konkret sätt se vad som fått flest röster och färst (minst) antal röster. Man kan öva på att rösta anonymt och dolt eller inte. Vad kan man rösta om? fråga barnen. Fruktsallad kanske, om lucia, att gå till skogen eller vara kvar på gården, bokval.   Det är viktigt att som pedagog förklara stegvis vad de gör och att använda rätt begrepp. Samt att anpassa till ålder. 

Hur många kottar behövs för att kunna lägga runt en hel kropp? Samarbeta.

En vacker, färgglad halsduk kan även förvandlas till en färgkarta, spring och hämta en sak som har samma färg som på halsdukens randiga färgskalor. Färger i olika nyanser som kan kopplas till årstiderna, vår, sommar, höst och vinter.

Naturvetenskap/matematik. Experimentera är roligt och kan vara så enkelt som att du bara behöver ett äpple och kartongbitar från ett mjölkpaket en träpinne. Vips! så har du en äppleljul.

TIPS! Det kan vara givande att starta med en ingång till nya aktiviteter. Börja till exempel med att läsa en saga innan eller illustrera som teater, barnen kan delta i sagan med egna roller. Sedan går ni vidare i projektet. Barnen kan få ett uppdrag att lösa!

I Läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010, s. ) redogörs för att förskolan ska sträva efter att varje barn tillägnar sig matematiska begrepp i konkreta, utforskande situationer där de även får möjligheten att utveckla sin förmåga att uttrycka, urskilja och förstår sambanden mellan begreppen.

Carina visar en bensinmack som barnen har haft som önskemål. På en utav förskolans väggar har föräldrar hjälpt till att samla in material och hängt upp på väggen. Barnen leker ofta här. Cyklar är bilar eller motorcyklar och det är jätte roligt att köra fort. Varför inte start en övningskörningskurs, uppkörning och dela ut körkort till barnen. Sedan är de färdiga för en tur på cykeln i samhället (med hjälm). Det kan bli en utflykt och barnen kommer garanterat att älska cykelfärden. Ta en fika på en gräsplätt och öva sedan vidare på att köra i backar, på plan mark, skapa friktion och köra med hög fart.

Utomhusaktiviteter är perfekt!        

MÅLA 

POMPERIPOSSA                                              VATTENLEK

                                                                          FÅGELLÄTEN

KIMS LEK                                                                      

 Leta efter former och mönster, räkna antal. I naturen kan fantasin flöda. Barnen jämförelser och upplever, språket stimuleras när barnen kommunicerar i leken. De får möjlighet att reflektera över vad som sker och uppskatta mängder, glädje, kreativitet, variation, problemlösning, gissa, se samband, logik, klättra ger kroppsteknik. Matematik sker överallt och finns i allt.

I Läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010, s.11) redogörs för att barn ska uppleva att det är roligt och meningsfullt med nya erfarenheter samt att det får möjlighet att ställas inför nya utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya färdigheter. Barn ska även stimuleras och utmanas i sin matematiska utveckling. Barn tankar och idéer ska tas tillvara. Barn har rätt att utveckla sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera och träna på problemlösning. 

Ha alltid en färdigpackad väska  som lätt går att ta med sig ut. I den ska det ligga insektsburkar (sug in insekten), förstoringsglas, vattenfärg (måla på träd, stenar, kottar). Penslar, kikare, kamera (ta kort på vårtecken), snöre, sax (för att skapa), byggklämmor, sekatör, plåster, Ipad, växtpress och en vaxduk. Ta med en skrinda till skogen! De pressade växterna kan man laminera. Bilder på fåglar kan lamineras och hängas upp ute på gården. Laminera bilder för att barnen lättare ska kunna sortera i förrådet. Rätt sak på rätt plats. Laminera böcker och häng upp ute på ett rep.

Lista på konkreta förslag utomhus som inomhus:

Sjung kring brasan! lek lek lek

Fem fina fåglar...

Jag öppna fönstret och tittar ut, hej vädret här är jag...

Nyckelpigan (prickar)

Snigeln (spiral, hus, skal eller ej)

Myrstacken - studera, återskapa den, leta fakta om myror. 

Upptäck - Stor sten, liten sten. Runt blad, långt blad. Barr två och två, eller bara ett. 

Skapa ett STORT spindelnät med en spindel i uppe i taket. 

Bygg plant, bygg på höjd.

Skapa ett vindspel.

Leta ägg i skogen.

Lek bockarna Bruse utomhus och lotsas att en trästam till exempel är bron.

Följ ett superlångt rep, gå över, under, genom saker på gården eller i skogen.

Slå en stor mjuk tärning och gör något fysiskt så många gånger som tärningens prickar visar. 

Skapa loppor med olika syfte, uppgifter med geometriska former, matematiska begrepp, används kroppen. 

Gör egna burkar med olika innehåll och skaka för att gissa vad det är i. Vatten, sand, stenar mm.

Lek - Vad ska bort? sortering, jämförelse, urskilja) 

Måla en hopphage på gården (kroppsuppfattning)

Gör egna burkar med olika dofter, kryddor till exempel. (sinnena)

Gissa mönster

Bygg en koja med tygklämmor. 

Sagopåsar med figurer i, skapa olika stationer i skogen. Till exempel Gullock. 

Lägg ett papper på ett föremål och rita med krita över. Gör en utställning av bilderna. 

Leta upp en kompis som är lika lång. 

Hammare och spik.

Måla en vägg med blackboardfärg och ha som griffeltavla utomhus.

Plantera kärnor och frön.

Skapa en växtväv och en skräpväv. 

Måla på stenar, lacka dem och ha en utställning.

Häll lite diskmedel i stuprännan och blås bubblor. 

leta mask och bygg hus åt dem med jord och löv. 

har ni ett större planteringsland, lägg stenar som en gång emellan så barnen kan gå och se processen närmre.

Köp en fjärilsbur (Ikea). Finns att köpa på nätet. Larv, gissa, puppa, gissa, fjäril, fria den.

Du finner matematik i allt!

Gården:

Får ni tillfälle att planera en helt ny utegård någon gång så tänk på att få till kullar, slingriga vägar, naturliga färger (för sinnena), stora rör att krypa i och gömma sig i, pilkoja eller piltunnel, planteringsyta, träd, blommor, kryddor, bär, sandlåda, vattenpump, buskash. Carina Mattson(1) har varit med och planerat en förskolegård och ger tips på detta. 

Vintern: 

Ta in snö och se vad som händer med den.

Bygg en iglo med iskuber som ni har fryst i mjölkkartonger. Bygg med slask.

Hittar ni spår i snön? Para ihop spår och djur.

Det är viktigt att inte glömma utvärdera aktiviteter. Vad tyckte barnen var roligast? Dokumentera tillsammans med bilder på en tavla. Ställ frågor som  - Hur tänkte du? Visste du? Hur kunde vi gjort istället?

Referenser:

(1) Carina Mattsson. Workshop Matematik. Högskolan i Borås. 2015-03-13.

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Idégenerering

Idégenerering inför didaktiskt material:

Ingrid Nyman, affärscoach

Vad irriterar mig? kan leda till en lösning (aktivitet)

"means" - Bird in the hand

Vem är jag?

Vad kan jag?

Vem känner jag?

Testa min ide på barn som jag känner

på min arbetsplats (förskola)

VARFÖR vill jag göra detta?

Vad ska de lära sig?

Problemlösning

Mina tankar och spontana idéer:

- Gå en soprunda i skogen där barnen får stöta på lerfigurer som jag satt ut

- Staffli, barnen får måla fritt till musik utomhus o ta inspiration från naturen

- Sångpåse

- Återvinningsmaterial

- Bildfilm med musik i bakgrunden som sammanfattad dokumentation på slutet

- Måla ute med händerna

- Gemensam teckning (stor)

- Berättelse - skapa en saga med barnen

- Lera, blanda, musik, ute, inne

- Utnyttja Ateljén - ljus, stearin, lampor stämning, lera, gips

Argument:

Finmotorik

Sinnen

Tillit till egen förmåga

Språk

Känslor

Former

Uttryck

AHA - upplevelse

nyfikenhet

matematik

Referenser:

Ingrid Nyman. http://www.drivhuset.se/2015-03-03

Mål för kursen:

Efter genomgången kurs skall studenten på fördjupad nivå kunna:
• redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga,
matematiska och estetiska lärprocesser.

• förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser.

• redogöra för och problematisera olika villkor för hur barn med annat modersmål (L1) än
svenska kan stödjas i sin språkutveckling, såväl i svenska som i sitt modersmål.

• redogöra för och kritiskt granska olika metoder för att på ett tidigt stadium kartlägga, identifiera och
förebygga kommunikativa svårigheter.

• självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska
lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden.
• utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material
med fokus på barns lärande.

• tillämpa, motivera och kritiskt granska användandet av olika digitala redskap för att stödja barns
utveckling.

• kritiskt granska och analysera olika vetenskapliga texter med relevans för kursens innehåll och för
den kommande yrkesrollen.

• skriva och bearbeta texter enligt vedertagen svensk skriftspråksnorm och använda
källhänvisningsteknik enligt Harvardsystemet.

• kommunicera kursens innehåll med barn och yrkesverksamma.

Eliminera all negativ energi från mitt liv!

Här nedan kan du klicka på en länk till ett inspirerande klipp som kan få dig att tänka över vad du väljer att sätta värde på i ditt liv!

Brukar du gnälla över eller bli arg på småsaker som egentligen inte spelar någon roll?
Händer det att du hamnar i bråk som egentligen är helt onödiga?

Nu kanske du tänker att små saker faktiskt kan ställa till det i din så kallade vardag och att det rubbar ditt välplanerade schema.... Vi kanske faktiskt behöver skrämmas upp ordentligt ibland för att inse vad vi håller på med. Se filmen så kommer du förstå.

http://www.ted.com/talks/ric_elias


I många kulturer är vi experter på att låta kalendern ta över våra liv och pressa  vår "tid" tills vi en dag inte orkar mer. Ta alltid ut lycka i förskott, det värsta som kan hända är att du varit glad i onödan.



Do you choose to be like this?







OR.......




like this?



Välj att vara glad!<3

Textil som pedagogiskt redskap

Tovning och andra spännande textila tekniker...

Den här workshopen blev inställd men eftersom vi i en tidigare kurs fått prova på tekniken tovning så har jag ändå några alster att redovisa och skriva om. 
Tovning är en mycket gammal teknik som går att använda på många olika vis. Tovad ull är ullfibrer som bearbetas med hjälp av varmt såpvatten med häftiga rörelser för att skapa en sammanhängande massa. Jag lägger vikten vid handarbete och inte att överföra traditioner. Att presentera handarbete av olika slag för barnen ger möjlighet till nya upptäckter och skaparglädje. Det kreativa arbetet stimulerar deras tillit till egen  förmåga och skapar en känsla av tillfredsställelse. I samband med temaarbeten kan tovning användas som teknik för att illustrera projektets handling. Istället för en färdig produkt att härma har barnen en chans att relatera till tidigare samtal inom temats ramar och kan sedan skapa efter egna idéer och tankar. Det är viktigt att pedagogerna är med som stöd och deltar själva. I slutändan behöver vi uppmuntra till att alla ska vara nöjda med sina prestationer och det vi skapat. Små barn kan också tova ull, det är ett rogivande handarbete som kan pågå länge. Ett vidareutvecklat projekt skulle kunna vara att man tillsammans med barngruppen besöker en gård med får för att ta reda på vart faktiskt ullen kommer ifrån från början. En annan utvecklande uppgift kan vara att låta barnen karda ullen och beskriva för barnen vad som händer med ullen när den kardas. Antingen så köper man in materialet eller så tar förskolan kontakt med en fårbonde som är villig att bidra och hjälpa till (Ordell, Eldholm & Hagstrand-Velicu, 2010, ss. 17-19).

Textil som pedagogiskt redskap bidrar även till upptäckter och färdigheter inom naturvetenskap, matematik och språk. Vart kommer ullen ifrån? Hur reagerar den i väte, sjunker den eller flyter den? Hur luktar den? Samtalen kring de barnen gör tillsammans med engagerade vuxna stimulerar språkutvecklingen. Att få in matematik i de olika teknikerna sköter sig av sig självt. textiltryck, tovning, broderi, korsstygn, symaskinsarbeten, mönster, vävning, lapptäckes-sömnad, färgning av textil är bara en bråkdel av allt man kan göra med textil.  I dessa praktiska arbeten ingår matematiska problemlösningar och de kräver ett logiskt tänkande. barnen får möjlighet att erövra de grundläggande principerna, hur stor är skalan?
Dessa olika tekniker som verktyg tränar förmågan till problemlösning och skapar samtidigt ett samband mellan fantasi och kreativitet (Ordell, Eldholm & Hagstrand-Velicu, 2010, ss. 1-4).

Elsa Beskows "Pelles nya kläder" är en klassisk bok med bilder och historia som beskriver bearbetningen från ull till kläder.

  

Ett grytunderlägg. En boll med lager av olika färger på ullen som jag sedan klippte till en blomma. En strut.

I Läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010, s. 11) redogörs för att arbetet i förskolan ska genomföras så att barnen upplever att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker. Barnen ska få ställas inför utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya färdigheter, erfarenheter och kunskaper samt stärka barnens tillit till den egna förmågan. Pedagoger ska utmana barns nyfikenhet och begynnande förståelse för språk och kommunikation samt för matematik, naturvetenskap och teknik.

Förberedelser inför tovning.

Referenser:

• Björkdahl Ordell, Susanne, Eldholm, Gerd & Hagstrand-Velicu, Kerstin (2010).Lär genom textil: en handbok i att använda textil som pedagogiskt redskap för barns lärande. 1. uppl. [Mölnlycke: Susanne Björkdahl Ordell]

• Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket 
• Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Det finns inga gränser!

OM BILD - I BILD - MED BILD - GENOM BILD

Jag blev som ett litet barn när jag såg allt material och alla färger som mats Andersson(1) dukat på bordet i bildsalen. Min första reflektion var att jag aldrig har upplevt detta utbud ute på någon förskola tidigare, inte ens i närheten. Därför blir min vision att sträva efter ett liknande utbud på min kommande arbetsplats.
Det finns så mycket material som är gratis, det gäller bara att hålla öron och ögon öppna. Jag har mött föräldrar som arbetar inom olika tillverkningsföretag som fått material över och skänkt till förskolor. Perfekt! En tygaffär i närheten av en förskola jag arbetade på, slog igen och skänkte jättemycket tyger och klistertryck o mer roligt. Vi tackade och bugade.
Barn behöver kunna relatera till sina egna erfarenheter men samtidigt blir material som är nytt och annorlunda ofta utmanande och spännande. Det oprövade och okända kan hjälpa barnen att väcka nya tankar eller gestalta tankar och känslor. Vad fascinerar barn inom konst? kanske handlar kreativiteten om att skapa delaktighet genom konsten och inte om att förmedla konst ( Bendroth Karlsson & Karlsson Häikiö 2014, ss. 53-56).  

Olika tekniker/element i bildskapande arbete:
Abstrakt - när det inte går att urskilja vad alstret ska föreställa
Konkret - när du kan urskilja vad alstret föreställer
Statisk - informationen i en statisk bild är uppdelad med jämvikt, lika mycket på var sida, symmetriska
Dynamisk - dynamiska bilder är ofta diagonala, snett uppbyggda för att skapa "rörelse" i bilden
Optisk medelpunkt - i en bild är det den punkt som ögat uppfattar som mitten men som egentligen ligger lite åt sidan, strax ovanför den geometriska mittpunkten.

Jag vill inte beskriva i detalj om workshopens förlopp utan jag låter bilderna förtälja utforskandet. Jag kan bara förklara att vi fick en mer strikt uppgift att välja ut ett abstrakt mönster som vi sedan skulle återskapa med bestämt material, först papper, sedan i gråskala och vidare till textila material.

Processen är igång!

Vad kan jag skapa för mönster med min tryck? 

Tre olika alster med olika material utifrån de abstrakta mönstret som jag valde ut.

När experimenterandet pågått ett tag och vi inte längre kunde hålla oss ifrån allt annat material fick vi fria händer att utforska allt som fanns tillgängligt på bordet och på hyllorna (se bilder nedan). Barn hade i ett sådant här tillfälle fått möjlighet att upptäcka med alla sinnen. Till och med smaka på det mesta. Genom att först kanske presenterat olika konstgestaltningar på ett eller flera museum för att barnen ska kunna relatera till bilder och upplevelser för att sedan själva få skapa utifrån deras egna tankar och känslor. Jag tror inte på en färdig produkt att efterlikna, utan jag vet att barn har ett oändlig kreativ förmåga att skapa själva. Det enda som behövs är egentligen ett presenterat syfte med uppgiften så att barnen kan koppla på sina erfarenheter och börja förmedla, genom konst. 

I Läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010, s. 6) redogörs för att förskolan ska erbjuda barnen aktiviteter och lek inom estetik för att i det lustfulla lärandet stimulera fantasin, inlevelse och symboliskt tänkande. I den skapande och gestaltande leken ska barnen få möjligheten att uttrycka sin upplevelser, känslor och erfarenheter.

Förskolan ska även sträva efter att varje barn

• utvecklar förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv
• utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt förmåga att använda sig av , tolka och samtala om dessa

(Lpfö 98 rev. 2010, s. 10)

Dagens experiment med akvareller, oljepasteller, rinnande färg, kol, olja, salt, mjöl, bikarbonat, sockerlag, textiler, olika papper och underlag.

Referenser:

• Bendroth Karlsson, Marie & Karlsson Häikiö, Tarja (red.) (2014). Bild, konst och medier för yngre barn: kulturella redskap och pedagogiska perspektiv. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

• Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket 
• Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

(1) Mats Andersson. Bild Workshop. Högskolan i Borås. 2015-02-16.

• 
  

Musikpedagogik - den rytmiska metoden

Klappa händerna när du är riktigt glad!!

Detta var en fantastiskt givande och inspirerande workshop med Karin Lindahl (1). Kroppen var verkligen i centrum och användes som uttrycksmedel i de olika övningarna. Vi fick genomföra övningar som gav oss möjlighet att förstå musiken genom rörelse, rörelsegestaltningar, genom olika instrument, gehörsövningar, metrik, samspelsövningar, rörelsesånger, pulsövningar, sånglekar samt  rim och ramsor. Gruppen ställdes inför prov på vår improvisationsförmåga, fantasi och motoriska förmåga. 

Genom  rytmikmetoder fick vi göra övningar i rytm, puls, improvisation och gehör. Vi gjorde olika övningar med rösten och utforskade den. Vi fick också lära osa skillnaden mellan två, tre och fyr takt.

Alla de övningar och lekar vi gjorde tillsammans är lätta och roliga att genomföra med barn och det är stimulerande för barn utveckling av gehör, taktkänsla, rytmkänsla, koordination, improvisation. Vi dansade och sjöng, klappade händer och stampade fötter på olika sätt, gick runt i rummet, spelade på olika instrument, vi fick härma varandras rörelser och mycket mer. Det är bara att låta fantasin flöda när man ska ha rytmik med barnen. 

Att göra dessa övningar tillsammans är även jättebra för barnens sociala träning men också för att få känna sig som en del av en gemenskap som man skapar något tillsammans för att ha roligt.

Karin berättade att begreppet rytmikpedagogik inte har uppmärksammats eller haft en benämning 

mer än i 100 år (sedan 1915). Trots att människan alltid har dansat och rört sig till musik. Jag tänker då på afrikanerna som är experter på att dansa till sina instrument och skapar en gemenskap. Alla kulturer ser olika ut men jag tror att alla uttrycker sig mer eller mindre med hjälp av dans och instrument.

När man planerar en rytmikstund med barnen bör man alltid ha klart för sig innan vad syftet är med aktiviteterna samt förståelse för vikten av att faktiskt barnen får möjlighet att utvecklas inom dessa estetiska ämnen. Vad? Hur? Varför? Vad är syftet?

I Läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010, s. 10) redogörs för att förskolan ska sträva efter att varje barn  utvecklar sin motorik, kroppsuppfattning och koordinationsförmåga. Med rytmikpedagogik får barnen möjlighet att utveckla sin skapande förmåga genom att förmedla sina tankar och känslor med hjälp av utrycksfomer som rörelse, dans, musik och drama. 

Detta är några förslag på rekvisita och instrument som kan användas vid gemensamma lekar och sångstunder. I den gröna påsen ligger ett "hav"(hur är det möjligt tänker du? se nästa bild) i den blå påsen ligger sjalar i härliga färger som kan användas till oändligt mycket.

Övningar som vi kan göra med barnen:

• Använd händer och fötter, klappa olika takter, stampa olika puls. Gå runt i en ring och låt barnen härma varandras steg för att försöka hitta en gemensam puls. 
• Lyssna tillsammans med barnen på olika musik som framkallar olika känslor. lyssna på musik från olika kulturer, dels för att utforska musiken men också för flerspråkiga barn som kan identifiera sig med sin egen musik och öva på språket i sång.
• trumman är ett fantastiskt instrument för att känna och lyssna på olika takter och pulser. Samlingar kan inledas med att pedagoger startar en puls med fötterna, på knäna, trumman eller liknande för att fånga barngruppens intresse. Sedan kan aktiviteten utvecklas vidare.
• Måla till olika musik, vilka känslor dyker upp? tankar? färger? minnen? låt barnen berätta och måla.
• Välj ut ett rum som kan bli ett musikrum där barnen får gå in när de vill och bara lyssna på musik eller spela med instrument.
• Mycket olika material kan bli instrument så samla på er! du kanske har en gammal maracas liggandes hemma eller en synt som inte används längre. Annars är det enkelt att skapa instrument själv.
• Lyssna! lyssna på varandras ljud vi kan åstadkomma med bara kroppen, lyssna på varandras röster.
• Låt barnen inverka med sina förslag, lekar kan utvecklas och improviseras.
• Sitt i en ring och rulla eller kasta en boll till varandra. Försök komma ihåg vilken ordning bollen rullades och gör om samma igen.  Eller säg ditt namn när du får bollen och rulla sedan den till en kompis. Bra övning för att komma ihåg varandras namn. Bollen kan också bli en symbol som betyder att den som håller i bollen har ordet och då ska alla andra vara tysta och lyssna. Den som håller i bollen kan berätta något valfritt eller så har man bestämt innan vad alla barn får berätta, kanske deras favoritmaträtt.
• Stop och start - leken. Använd ett instrument och berätta för barnen vilken rörelse de ska göra medan pedagogen spelar. Plötsligt blir det tyst och alla måste stanna upp blixt stilla.   
• Ramsa - Öga, öra, näsa mun, kinden den är mjuk och rund. Armar två med händer små, mage, ben med fötter på. Gör rörelser till ramsan med barnen.
• Använd blinkning som en signal, t.ex när det är dags att avsluta samlingen. Blinka åt det barn som får gå på toaletten.
• Tjingeling tåget går! Den som går först i tåget gör valfria rörelser och resten av tåget härmar rörelserna. Byt sedan lokförare tills alla har fått vara loket.

Varför inte låta musiken ta mer uttrymme i verksamheten. Våga låta dig själv och barnen använda sång och rörelse för att skapa glädje och gemenskap. Det är språkstimulerande och samtidigt roligt.

Hela havet stormar!

Vad kan barnen upptäcka här? Tillsammans bildar vi vågor, stor våg, liten våg, stor våg liten våg, stor våg, liten våg, vatten går i vågor.....

Det lilla ägg jag har.....kan användas under sångstunden, sagoberättelser, lekar, skapande av egen musik tillsammans. barnen kan känna på olika puls och styrkor med maracas. Barn har fantasi och vi måste inspirera dem att använda allt material vi kommer åt för att skapa och uppleva!

Instrumenten är ett utbud för att inspirera till musik, lyssna och njuta av olika ljud. När barnen prövar att spela så ger det en upplevelse och en kommunikation. Vi kan associera till spelandet, det låter som prasslande löv eller springande häst. Detta är början av en strukturell musikalisk kunskap. Akustisk musikalisk kunskap handlar om hur musik låter. Vi kan öva barnen att lyssna och känna igen ljud och musikaliska uttryck. Barn behöver få öva på att lyssna koncentrerat för att hinna relatera till tidigare erfarenheter. Det stimulerar barnens kroppsuppfattningsförmåga, samtidigt får de känna på att röra kroppen till musik och uppleva musiken kroppsligt (Ferm, Thorgersen 2012, ss. 71-72)

Karin visar flera olika tips på hur vi kan spela enkla melodier till lekar med barnen. Alla kan! Vi måste bara rota fram självförtroendet och börja improvisera!

Ett piano kanske inte finns på varje förskola men om det finns, använd det! Det spelar ingen roll om du inte kan spela en melodi eller läsa noter. men alla kan prova sig fram till att hitta en takt som barnen kan lyssna till vid olika lekar. Vi lekte en lek där vi blev uppdelade i fyra grupper och förvandlades till olika djur, min grupp blev dinosaurier. Hur rör sig en dinosaurie? Och hur känns det att gå eller springa till en viss puls eller takt? det fick vi prova på. Karin spelade olika takter på pianot när det var dags att börja gå in i mitten, tills hon plötsligt spelade en kort och hög signal då vi skulle springa tillbaka till vårt bo, eftersom häxan vaknade.

Denna leken känner ni igen (katten och musen) och det går att använda i princip vilket instrument som helst, kanske en trumma.

Avslutningsvis vill jag påminna alla blivande och redan verksamma pedagoger att tänka över din inställning, låt dig inspireras och var inspirerande för barnen. Var förberedd och lär dig känna dig trygg i det du gör i samarbete med dina kollegor (Ehrlin 2012, s. 152). Musik kan alla!

Referenser:




(1)Karin Lindahl. Musik Workshop. Högskolan i Borås. 2015-02-10.

• Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.) (2012). Musikvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur