Mitt didaktiska material under VFU

Äventyr och inspiration 

Under terminen fick vi ett tillfälle att gå på en föreläsning om äventyrspedagogik med Linda Östberg och Anneli Malm (1). Jag blev väldigt inspirerad och tog med mig många nya idéer därifrån. I kort kan ett äventyrsprojekt sammanfattas så att barnen får t.ex. ett brev av en spännande figur som har ett bekymmer. Barnen får då ta ställning om de vill hjälpa figuren och anta ett uppdrag. Barnen förbereder sig under en tid genom att samtala, leta fakta, utforska osv. När de känner sig redo får de ge sig ut på ”äventyret” för att hjälpa figuren.

Jag planerade ihop mitt egna äventyr bestämde mig för att ta med barnen på min avdelning ut i skogen för att plötsligt stöta på något spännande och märkligt. Jag vill kalla mitt didaktiska material för en introduktion till ett flerdagarsprojekt på förskolan. Jag hittade en gammal känga som jag direkt bestämde mig för att göra om till ett hus. Någon skulle bo där. Utanför ingången skulle det ligga ett brev från filuren som bodde i skon.

Jag kom ut på min första fältdag och det första jag hör är ett barn som frågar när hen skulle gå hem. Pedagogen i rummet svarade klockan tre och fick följdfrågan, när är det?

Jag samtalade med min handledare och frågade om de pratade om tidsperspektiv eller klockan eller på något vis arbetade med tidsbegrepp. Hon svarade nej.

 Carina Mattson (2) gav som praktiskt förslag att skapa en mat och-sov klocka med bilder tillsammans med barnen. Den skulle kunna hjälpa barnen att få ett bättre tidsperspektiv på hur dagens rutiner se ut och när. 

Givetvis började jag fundera över mitt temaarbete. Det skulle ju helst kopplas till förskolans pågående temaarbete som är Grön Flagg. De samtalade mycket om plantering och om när deras planterade växter och grönsaker växt färdigt.  Det tidperspektivet kunde jag koppla ihop med mitt didaktiska material, klockan.

Momentplanering

Mitt mål var att barnen skulle få känna att de hade möjligheten att hjälpa någon annan med deras kunskaper. I samband med spänning och nyfikenhet ville jag ge dem möjligheten att utforska klockans funktion och innebörd och där med få förståelse för tidsbegrepp och ett bättre tidsperspektiv. 

Starten inför projektet skulle inkludera gruppen med de äldsta barnen, 5-6 år. Den övriga barngruppen skulle få tillgång till klockan och förhoppningsvis kunde de äldre barnen förklara vad vi gjort och vad klockan visar. Under en utflykt till skogen skulle jag och min barngrupp samt min handledare gå i väg för att leta vårtecken. Plötsligt ska någon utav barnen stöta på ett hus (kängan). Vid huset låg ett brev som jag läste högt för barnen.

Hej på er alla barn!

Jag tänkte väl att ni skulle kika förbi någon dag. Jag heter Grönska och jag är en skogsalv. Jag bor här i min sko och alla mina djurvänner bor runt om kring mig så det finns många att leka med här. Just i den här delen av skogen trivs jag så himla bra. Min kusin bor på andra sidan av skogen och vi brukar hälsa på varandra. Men senast när vi sågs bestämde vi en tid då jag skulle vara hos honom nästa gång, vi bestämde klockan tre. Han sa att den tiden passar honom bäst varje dag, så jag får komma vilken dag jag vill klockan tre. Det kluriga är att jag inte vet när klockan tre är. Jag har svårt för att förstå vad visarna på klockan menar. Så nu när ni står här vid mitt hus, är jag förmodligen på väg dit för att chansa och se om klockan är tre och om han är hemma. Jag har gjort det i flera dagar nu men aldrig kommit rätt tid.

Snälla Björken barn, kan inte ni hjälpa mig att förstå när klockan tre är?

Har ni någon idé på hur ni kan visa mig? Om ni antar uppdraget så kommer förbi ert fönster och kikar in om några dagar för att se om ni har hitta en lösning.

Tack på förhand, skogsalven Grönska

Det blev en givande och spännande stund, barnen blev ivriga över vem den lilla filuren kunde vara och hur hon såg ut. Jag började fråga om barnen visste vad de brukade göra på förskolan när klockan är tre. Två av dem svarade att de åt mellanmål då. Jag bekräftade men insåg att det var för mycket annat att fokusera på i skogen, jag väntade till ett nytt tillfälle på förskolan. Barnen antog uppdraget och helgen kom. På måndagen höll jag i samlingen och läste upp brevet och förstorade bilder som vi tagit på huset, dels för att visa och berätta för dem som missade skogssituationen och för att uppdatera alla barnen. Förslag trillade in på hur vi kunde hjälpa ”Grönska” att förstå klockan. Till slut gav jag ett förslag som barnen nappade på. Att rita bilder till varje klockslag. Detta var förutbestämt och kan diskuteras hur vida jag gav barnen inflytande och inte i kommande arbete. Syftet var ändå att ge ett meningsfullt och roligt ämne med influenser av äventyrspedagogik och det blev det, under hela min tid på VFU: n var klockan och ”Grönska” ett ständigt samtalsämne.

Klockan hade jag köpt billigt innan VFU-perioden. Mitt mål var att skapa en färdig produkt med barnen som kommer att hänga kvar på avdelningen. Jag skulle plocka bort sekundvisaren och själva klockans bakgrund för att göra vår egen, men klockuret gick sönder. Min plan fick ta en ny riktning som kom att bli bättre. Vi behövde saxar, färgpennor och häftmassa. Varje dag fick två nya barn rita var sin bild till klockan, vi diskuterade vad de gjorde eller åt just under den valda situationen och de valde fritt vad som skulle ritas. Barnen ritade själva med mitt stöd.

Processen

Dokumentation sker med bilder som jag eller min handledare tog med iphone eller ipad. Vi skrev ut bilder och placerade lågt på väggen vid klockans sida.  Det var väldigt konstigt men givande att lyssna på sig själv. Missade jag att fånga upp något barn? Hur ställde jag frågorna? Hur skulle jag lyfta det enskilda barnet?

Barnen sprang ofta fram till klockan varje dag när en ny situation skulle börja för att vrida visarna rätt och förklara vilken aktivitet som skulle ske här näst. Jag har visat mig intresserad vilket jag absolut har varit eftersom arbetet grundar sig i mina egna intressen. Jag har använt ett positivt och bekräftande bemötande i samtal med barnen. Körling (2012) beskriver vikten av pedagogens roll och ansvar, att det inte handlar om vilken personlighet man har för att kunna vara engagerad. De handlar om vilken förståelse man har av sin betydelse för barnen och vad vårt uppdrag omfattar. En medupptäckande och intresserad pedagog är av stor vikt för det mänskliga mötet och för barns lärande.

Avslutning

Klockan hade nu en bild till varje timma, sekundvisaren var borttagen och plastskyddet med. Barnen kunde därmed själva titta på den riktiga klockan bredvid och härma den. Min förhoppning är att klockan kommer att skapa samtal under dagarna trots att jag inte är kvar. Om något barn frågar när hen ska hem kan de tillsammans gå och se när det är genom att flytta visarna och titta på bilden som hör till. I Läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010, s. 10-11) redogörs för att förskolan ska sträva efter att ge varje barn möjlighet att utveckla intresse för symboler med kommunikativ funktion, som klockan. Samt att varje barn utvecklar intresse för bilder och olika medier och där med förmågan att tolka dem och använda sig av dem. Barnen har ställt inför en helt ny utmaning och fått med sig nya erfarenheter och kunskaper som barnen delat med sig av under diskussioner.

Klockan ska få hänga på avdelningen och som avslutning på projektet fick barnen ett nytt brev från skogsalven. Jag berättade att jag träffade ”Grönska” på morgonen på väg till förskolan då hon lämnade ett brev och jag fick ta en bild på henne. Jag visade barnen fotot på ”Grönska” och läste upp brevet och det kunde inte bli ett bättre avslut på mitt didaktiska temaarbete.

Hej alla barn, igen!

Jag är så glad!!! Jag har flugit förbi ert fönster flera gånger sedan ni läst mitt brev och sett vilket fantastiskt jobb ni har gjort. Klockan är mer än tydlig och nu senast när jag kikade in förstod jag verkligen när klockan tre är. Ni äter mellanmål precis innan, det har jag sett och bilderna runt klockan gör det så mycket tydligare. Nu förstår jag bättre och jag kommer att kika in genom ert fönster emellanåt om jag glömmer av. Imorgon har jag koll på när klockan tre är, då ska jag besöka min kusin och bjuda honom på mina hembakade mossa och barkkakor. Hoppas ni har nytta av era bilder runt klockan också. Tack för er hjälp!!

Med vänliga skogshälsningar

Grönska

Utvärdering

Jag ville att barnen själva ska fundera ut hur de bäst ska förstå när en viss tid är så att det sedan blir tydligare för dem när de ska gå hem på eftermiddagen. Dagarna är långa och det är svårt att få något tidsperspektiv över alla dagens aktiviteter. Jag lyssnade och bekräftade men gav ett förslag som barnen tyckte var en bra idé. Jag inser att det var svårt för barnen att komma på hur man kunde lösa problemet. Därför hade jag förberett med en klocka och bestämt innan att bilder skulle ritas till. Jag styrde dem åt ett håll men ansåg att det inte påverkade mitt syfte med projektet. Barnen fick öppna frågor som förhoppningsvis gav reflekterande tankar. Klockan blev inte som planerat utan bättre. Barnen har i detta projekt fått möjligheter att utveckla förmågan att använda sin matematik för att undersöka och reflektera samt använda nya begrepp och sett sambandet mellan dem. Samtalen mellan barnen och med oss vuxna har redovisat deras problemställningar och sedan fått öva på att lösa uppdraget det fick tillsammans Lpfö 98 (rev. 2010, s. 10).

Jag hade tänkt köpa en ny klocka eftersom den gick sönder men när jag diskuterade med min handledare insåg vi båda att det var jättekul att gå fram till klockan och styra över den själva. Den riktiga hängde ju på samma vägg så det gick att härma den. Jag är jättenöjd med att temat har fångat barnens intresse, det kunde lika gärna blivit ett fiasko. Fler och fler frågor har dykt upp angående tid och när barnen skulle gå hem vilket har gett anledning att gå till klockan. Det har varit fascinerande att se hur mycket barnen faktiskt har förstått när vi tillsammans samtalat vid klockan, om klockan och om dagarnas olika aktiviteter. Ett barn satt en dag (utan någon vuxens påverkan) och ritade av hela väggen med klockan, siffrorna och bilderna runt om. Vem vet varför och vad det barnet tog med sig, men något var det. Jag tror att med visat intresse och lite spänning så går det att skapa meningsfulla möjligheter för kunskap och lärande.

Under arbetet med klockan har barnen stimulerats i språket, som går hand i hand med matematik. Barn behöver få ord och begrepp för sina handlingar. En av mina viktigaste uppgifter har varit att bidra till utveckling av språket kring barnets upplevelser. Jag har kommunicerat med barnet om det vi gjort, låtit ord och handling samspela. När barnen kommer i kontakt med matematiska begrepp på ett konkret sätt, hjälper vi barnen att lättare hantera mer abstrakta tankesätt i framtiden. (Thisner 2007, ss. 11-15). Barnen har fått möjlighet att förstå tidperspektiv med hjälp av sina egna bilder. Tidsbegrepp, siffror, Matematik på hög nivå skulle jag vilja säga.

Kursmål v  Utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande.

Referenser:

 Körling, Anne-Marie (2012). Nu ler Vygotskij: eleverna, undervisningen och Lgr 11. 1. uppl. Stockholm: Liber

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Thisner, Annika (2007). Matte på burk: en arbetsmetod för förskolan. Stockholm: Sveriges utbildningsradio

---

(1) Linda Östberg och Anneli Malm. Professionsdag. Äventyrpedagogik. Högskolan i Borås. 2015-03-02.

(2) Carina Mattsson. Matematik workshop. Högskolan i Borås. 2015-03-13.

      

Papper och lera, hur känns det egentligen?

Hurra för återvinning!
Papier maché  är en teknik som är väldigt roligt att skapa med. Man klipper ner massor med papper eller tidningar och lägger sedan i blöt tillsammans med en hel del tapetklister. Sedan kan man skapa i princip vad som helst och låta det torka. När det torkat går det att måla på. 

Det är viktigt att vara en förebild för barnen och visa vad som är rätt och fel. Slasket som blev över efter all papperstillverkning fick inte slängas i vasken. Vi hällde ut det i toaletten istället.

Att göra egna papper är också en rolig process som kräver lite tålamod och lite verktyg men det kan vara väldigt nyttigt att få skapa egna papper för att inse att det inte bara är "slit och släng". Idag tar många för givet att papper bara fylls på och tänker inte på vilken miljöpåverkan det gör. 

Har man istället lag ner tid på att skapa egna papper kommer det nog ligga lite mer tanke bakom det man ritar eller skriver på det. Det blir ett alster att vara stolt över, varför inte skapa en tidning av alla barnens papper med teckningar på.

Vad är lera gjort av?  Vart kommer den ifrån? Varför har den olika färg? Varför spricker en del lera när den torkat?

Lukta, smaka, klämma, krama, rulla pressa, gå på, stå på.....

Vad gör barnen med leran om jag bara lägger fram den på ett bord? Vad gör leran med barnen? Om jag vill utmana barnens tänkande och handlande kan jag be dem skapa en:

lång form, slingrig,kort, rund, platt, taggig, knottrig, arg, glad, högt. Verktyg - Stämplar, ståltråd, pinnar, textil, löv mm.

I Läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010, s. 10) redogörs för att förskolan ska sträva efter att varje barn ska utveckla sin förmåga att skapa och konstruera med hjälp av varierande tekniker och material. 

Lera passar alla åldrar! 

Lera är ett material som jag älskar att arbeta med. Det känns härligt att ta i och det går att göra så mycket med lera. Min vision var att jag skulle presentera olika sorts lera för barnen eftersom de flesta barn bara fått känna på hederlig ”trolldeg”. Jag tog faktiskt med mig både naturlig grå lera, röd lera och gul lera till min VFU. Även kemisk lera som aldrig torkar, i alla tänkbara färger. Tanken vara att mitt didaktiska material skulle bli egengjord ”trolldeg” i de fyra grundfärgerna som barnen skulle få blanda och utforska. Det blev inte så, men jag kunde arbeta med leran parallellt med mitt didaktiska material.

VFU i Ateljén

Under tre veckor fick jag bli ateljérista och använda ateljén när jag ville med barnen. Här inne stimulerar vi finmotoriken, sinnena, språket, känslor och nyfikenhet. Jag ville att barnen skulle få möjlighet att utforskar former, få AHA-upplevelser och ge uttryck för sina upptäckter samt uppleva tillit till egen förmåga (Lpfö 98 rev. 2010, ss. 10-11). Barnen fick först klämma och gå på de svarta påsarna och gissa dess innehåll. De fick beskriva hur det kändes att gå på dem och de var överens om att de var olika mjuka. En var mjukast för den blev platt. Barnen trodde att det var deg i påsarna så vi öppnade för att se vad som fanns inuti dem. De hade inte mycket erfarenhet av lera tidigare märkte jag när de fortfarande inte kallade "degen" för "lera". jag berättade att den kommer från naturen och har olika mineraler i sig som avgör färgen på leran. 

Röd lera- järn mineraler

Vit lera - kalk mineraler

Vad luktar leran? - Den luktar mossa, skog och smakar jord. 

Den röda leran var len och lättast att arbeta med, lättast att forma. Den gula var hårdast men ganska len. Den vita (gråleran) var lite knottrig och inte så len. Vi tillsatte vatten och då blev leran ljusare kom vi fram till och kladdig och hal. Det var skönt att knåda leran mellan fingrarna nu. En svamp med vatten på skapade fint mönster på leran. Vi försökte göra skålar, det var svårt.

Vi blandade alla tre färgerna, det blev hårt, fult men också fint faktiskt.

 

Vad hände med skålen med vatten i?  H2O, som det också heter tog vi reda på men det var svårt att komma ihåg.

Tips! Skapa, låt självtorka och ställ utomhus för att se vad som händer med leran.

 Efter några dagar utforskade vi den kemiskt konstgjord leran. Det var starkare finare färger tyckte barnen, men den luktar pyton och annorlunda. 

 Den här pojken gjorde en "långis" och satte ihop ändarna så det blev ett armband. Det ville han ta med sig hem och visa upp, det fick han.

Referenser:

Mats Andersson. Bild workshop. 2015-02-16.

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Det finns matematik i allt, det behöver inte vara så krångligt!

Workshop med Carina Mattson (30 års erfarenhet)

En föreläsning/workshop fulle med inspiration! Carina hade med sig ett enormt utbud av material att arbeta med som går att koppla till matematik. Bryt gamla mönster!!!!!!

 Helt vanliga leksaker och attiraljer från skogen, det är inte svårare än så.

 Här har vi en mat&sov - klocka som barnen har skapat. Det sitter bilder på aktiviteter till varje klockslag. Den ger barnen förståelse för tidsperspektiv och med hjälp av samtal kring klockan kan barnen lättare hantera och komma ihåg rutiner och dagens aktiviteter. Det räcker med att ha timvisaren kvar på klockan. När ska jag gå hem? är en vanlig fråga på förskolan och klockan kan vara till hjälp att ge barnen en bättre uppfattning om när det är. Använd foton på barnen om det behövs. Klockan kom att bli en källa och inspiration till mitt didaktiska material. 

Vem visste att man kan skapa en SPIRAL utav ett äppelskal??  

När man studerat spiralen går det ju att äta upp den också. Gott.

Helt vanliga träkulor med hål igenom kan användas till så mycket. Röstning (antal)!På den vänstra bilden är ett stapeldiagram, vilket också betyder matematik på hög nivå. Räkna tillsammans när kulorna släpps ner i plaströren. Barnen kanske har flera olika förslag på lekar och behöver en rättvis framröstning av en lek, då är denna metod jättebra att använda, demokratisk och matematisk. Resultatet ska redovisas!

Plaströren är beställda från Nordbergs Tekniska och är inte för dyra.

 Kulorna kan även användas till att visa ett cirkeldiagram efter en framröstning. Trä kulorna på ett snöre vid röstning, olika färg för olika val. Forma sedan snöret till en cirkel. Barnen får då på en konkret sätt se vad som fått flest röster och färst (minst) antal röster. Man kan öva på att rösta anonymt och dolt eller inte. Vad kan man rösta om? fråga barnen. Fruktsallad kanske, om lucia, att gå till skogen eller vara kvar på gården, bokval.   Det är viktigt att som pedagog förklara stegvis vad de gör och att använda rätt begrepp. Samt att anpassa till ålder. 

Hur många kottar behövs för att kunna lägga runt en hel kropp? Samarbeta.

En vacker, färgglad halsduk kan även förvandlas till en färgkarta, spring och hämta en sak som har samma färg som på halsdukens randiga färgskalor. Färger i olika nyanser som kan kopplas till årstiderna, vår, sommar, höst och vinter.

Naturvetenskap/matematik. Experimentera är roligt och kan vara så enkelt som att du bara behöver ett äpple och kartongbitar från ett mjölkpaket en träpinne. Vips! så har du en äppleljul.

TIPS! Det kan vara givande att starta med en ingång till nya aktiviteter. Börja till exempel med att läsa en saga innan eller illustrera som teater, barnen kan delta i sagan med egna roller. Sedan går ni vidare i projektet. Barnen kan få ett uppdrag att lösa!

I Läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010, s. ) redogörs för att förskolan ska sträva efter att varje barn tillägnar sig matematiska begrepp i konkreta, utforskande situationer där de även får möjligheten att utveckla sin förmåga att uttrycka, urskilja och förstår sambanden mellan begreppen.

Carina visar en bensinmack som barnen har haft som önskemål. På en utav förskolans väggar har föräldrar hjälpt till att samla in material och hängt upp på väggen. Barnen leker ofta här. Cyklar är bilar eller motorcyklar och det är jätte roligt att köra fort. Varför inte start en övningskörningskurs, uppkörning och dela ut körkort till barnen. Sedan är de färdiga för en tur på cykeln i samhället (med hjälm). Det kan bli en utflykt och barnen kommer garanterat att älska cykelfärden. Ta en fika på en gräsplätt och öva sedan vidare på att köra i backar, på plan mark, skapa friktion och köra med hög fart.

Utomhusaktiviteter är perfekt!        

MÅLA 

POMPERIPOSSA                                              VATTENLEK

                                                                          FÅGELLÄTEN

KIMS LEK                                                                      

 Leta efter former och mönster, räkna antal. I naturen kan fantasin flöda. Barnen jämförelser och upplever, språket stimuleras när barnen kommunicerar i leken. De får möjlighet att reflektera över vad som sker och uppskatta mängder, glädje, kreativitet, variation, problemlösning, gissa, se samband, logik, klättra ger kroppsteknik. Matematik sker överallt och finns i allt.

I Läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010, s.11) redogörs för att barn ska uppleva att det är roligt och meningsfullt med nya erfarenheter samt att det får möjlighet att ställas inför nya utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya färdigheter. Barn ska även stimuleras och utmanas i sin matematiska utveckling. Barn tankar och idéer ska tas tillvara. Barn har rätt att utveckla sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera och träna på problemlösning. 

Ha alltid en färdigpackad väska  som lätt går att ta med sig ut. I den ska det ligga insektsburkar (sug in insekten), förstoringsglas, vattenfärg (måla på träd, stenar, kottar). Penslar, kikare, kamera (ta kort på vårtecken), snöre, sax (för att skapa), byggklämmor, sekatör, plåster, Ipad, växtpress och en vaxduk. Ta med en skrinda till skogen! De pressade växterna kan man laminera. Bilder på fåglar kan lamineras och hängas upp ute på gården. Laminera bilder för att barnen lättare ska kunna sortera i förrådet. Rätt sak på rätt plats. Laminera böcker och häng upp ute på ett rep.

Lista på konkreta förslag utomhus som inomhus:

Sjung kring brasan! lek lek lek

Fem fina fåglar...

Jag öppna fönstret och tittar ut, hej vädret här är jag...

Nyckelpigan (prickar)

Snigeln (spiral, hus, skal eller ej)

Myrstacken - studera, återskapa den, leta fakta om myror. 

Upptäck - Stor sten, liten sten. Runt blad, långt blad. Barr två och två, eller bara ett. 

Skapa ett STORT spindelnät med en spindel i uppe i taket. 

Bygg plant, bygg på höjd.

Skapa ett vindspel.

Leta ägg i skogen.

Lek bockarna Bruse utomhus och lotsas att en trästam till exempel är bron.

Följ ett superlångt rep, gå över, under, genom saker på gården eller i skogen.

Slå en stor mjuk tärning och gör något fysiskt så många gånger som tärningens prickar visar. 

Skapa loppor med olika syfte, uppgifter med geometriska former, matematiska begrepp, används kroppen. 

Gör egna burkar med olika innehåll och skaka för att gissa vad det är i. Vatten, sand, stenar mm.

Lek - Vad ska bort? sortering, jämförelse, urskilja) 

Måla en hopphage på gården (kroppsuppfattning)

Gör egna burkar med olika dofter, kryddor till exempel. (sinnena)

Gissa mönster

Bygg en koja med tygklämmor. 

Sagopåsar med figurer i, skapa olika stationer i skogen. Till exempel Gullock. 

Lägg ett papper på ett föremål och rita med krita över. Gör en utställning av bilderna. 

Leta upp en kompis som är lika lång. 

Hammare och spik.

Måla en vägg med blackboardfärg och ha som griffeltavla utomhus.

Plantera kärnor och frön.

Skapa en växtväv och en skräpväv. 

Måla på stenar, lacka dem och ha en utställning.

Häll lite diskmedel i stuprännan och blås bubblor. 

leta mask och bygg hus åt dem med jord och löv. 

har ni ett större planteringsland, lägg stenar som en gång emellan så barnen kan gå och se processen närmre.

Köp en fjärilsbur (Ikea). Finns att köpa på nätet. Larv, gissa, puppa, gissa, fjäril, fria den.

Du finner matematik i allt!

Gården:

Får ni tillfälle att planera en helt ny utegård någon gång så tänk på att få till kullar, slingriga vägar, naturliga färger (för sinnena), stora rör att krypa i och gömma sig i, pilkoja eller piltunnel, planteringsyta, träd, blommor, kryddor, bär, sandlåda, vattenpump, buskash. Carina Mattson(1) har varit med och planerat en förskolegård och ger tips på detta. 

Vintern: 

Ta in snö och se vad som händer med den.

Bygg en iglo med iskuber som ni har fryst i mjölkkartonger. Bygg med slask.

Hittar ni spår i snön? Para ihop spår och djur.

Det är viktigt att inte glömma utvärdera aktiviteter. Vad tyckte barnen var roligast? Dokumentera tillsammans med bilder på en tavla. Ställ frågor som  - Hur tänkte du? Visste du? Hur kunde vi gjort istället?

Referenser:

(1) Carina Mattsson. Workshop Matematik. Högskolan i Borås. 2015-03-13.

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Idégenerering

Idégenerering inför didaktiskt material:

Ingrid Nyman, affärscoach

Vad irriterar mig? kan leda till en lösning (aktivitet)

"means" - Bird in the hand

Vem är jag?

Vad kan jag?

Vem känner jag?

Testa min ide på barn som jag känner

på min arbetsplats (förskola)

VARFÖR vill jag göra detta?

Vad ska de lära sig?

Problemlösning

Mina tankar och spontana idéer:

- Gå en soprunda i skogen där barnen får stöta på lerfigurer som jag satt ut

- Staffli, barnen får måla fritt till musik utomhus o ta inspiration från naturen

- Sångpåse

- Återvinningsmaterial

- Bildfilm med musik i bakgrunden som sammanfattad dokumentation på slutet

- Måla ute med händerna

- Gemensam teckning (stor)

- Berättelse - skapa en saga med barnen

- Lera, blanda, musik, ute, inne

- Utnyttja Ateljén - ljus, stearin, lampor stämning, lera, gips

Argument:

Finmotorik

Sinnen

Tillit till egen förmåga

Språk

Känslor

Former

Uttryck

AHA - upplevelse

nyfikenhet

matematik

Referenser:

Ingrid Nyman. http://www.drivhuset.se/2015-03-03

Didaktiska aspekter på olika material

Lena Lyckeståhl (1) är en inspiration i sig själv och när vi har haft föreläsning med henne går jag alltid därifrån med ännu mer motivation och jag brinner ännu mer för det uppdrag vi har framför oss. Jag längtar till jag får komma ut i verksamheten på riktigt och prova på alla mina idéer med barnen eftersom jag tycker det är så roligt att upptäcka genom det estetiska.
På denna föreläsning redogjorde Lena vad ett didaktiskt material är, men jag gick inte dit med ett frågetecken om vad det är, utan en efterfråga på inspiration och idéer. För mig är ett didaktiskt material en inlärningsform med en avsikt att skapa ett sammanhang för barnen, ett innehåll som bygger på intresse och där samtalen går att gestalta med hjälp av verktyg och olika tekniker. På så vis tror jag att det skapar ett meningsfullt utforskande och det är ingången till att vilja lära sig. Eftersom vi inte har några krav på vad barn SKA lära sig, så har har vi ett privilegierat yrke att få fånga ögonblick med barnen där de själva finner intresse. Detta leder till informellt lärande och det anser jag är lika viktigt. Nyfikenhet är också en ingång till lärande.

På föreläsningen fick vi i grupper ett tillfälle att diskutera hur detta material kan användas. Vilka kunskaper kan de bidra till och hur kan de anpassas efter ålder och behov. Vi  Kom på förslag som att draken går att gömma under en mugg och barnen får gissa genom att säga siffran de tror, det går att avancera genom att addera och subtrahera för att gissa rätt siffra. De går att stapla efter ordning av siffror och samarbete kan  bli en övning här. Draken i sig är en figur som kan tala med barnen och fånga deras intresse.

Detta är bilder från förra våren vid Påsk då barnen läst ett brev där det stod att kvastfabriken i Luleå hade lagt ner så häxorna hade inga kvastar att ta sig till BlåKulla på. Barnen ville absolut inte att häxorna skulle vara kvar så de började bygga egna maskiner som häxorna kunde komma och hämta istället. Med ett enkelt material men utan en färdig mall skapade barnen fantastiska verk.

Det roligaste som finns är att spinna vidare på samtal som barn har startat genom att söka svar på något de undrar över. Det kan ske när vi läser en bok tillsammans och ett ord dyker upp som barnen inte är bekanta med "skyskrapa". Tillsammans blir då ett ypperligt tillfälle att ta reda på vad det är för något. Med hjälp av digitala hjälpmedel, böcker och bilder få kanske barnen ytterligare idéer om att bygga en egen skyskrapa. Märker vuxna att barnen visar mer intresse och vill veta mer kanske detta leder till att man tillsammans bygger en hel stad som inleder till nya samtal och reflektioner. Val av material är inte de viktiga här utan vem som får välja material och vad det används till. Låt oss säga att vi är tillåtande pedagoger, så barnen får använda nästan vad de vill för att skapa sin stad med oss pedagoger som medforskare och medhjälpare. I samspelet får vi kunskap som bidrar till att ge barnen ett sammanhang byggt på deras motivation, intresse och lek. Om vi följer upp barnens intressen och nyfikenhet samt visar intresse själva kommer vi att ge barnen så mycket mer. Därför måste vi reflektera över vår barnsyn och vi måste välja att se det kompetenta barnet, ALLTID!


I Läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010, s. 15) redogörs  hur arbetslaget ständigt ska kommunicera med barnen för att ge dem inflytande i verksamhetens planering. Det barnen upplever är intressant, meningsfullt och roligt ärdet vi ska fokusera på.


Den fysiska miljön är viktig och det glömmer jag av ibland att reflektera över men Lena Lyckeståhl påminner om vikten av en väl planerad förskola och varför vi ska utvärdera miljön. Det ska finnas ett syfte bakom det vi gör och det vi dokumenterar med material på väggar och hyllor. Vad vill vi att barnen ska lära sig utav det vi framställer med eller utan dem?
Vad vill vi uppnå, vad är syftet?
Varför ska barnen lära sig detta?
Vem är det som ska lära?  
När ska man lära?
Med vem ska man lära?
Var ska man lära?
Vem bestämmer lärandet?

Referenser:




(1) Lena Lyckeståhl. Didaktiska aspekter på olika material. Högskolan i Borås. 2015-01-26.



Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442