Äventyr och inspiration
Under terminen fick vi ett tillfälle att gå på en
föreläsning om äventyrspedagogik med Linda Östberg och Anneli Malm (1).
Jag blev väldigt inspirerad och tog med mig många nya idéer därifrån. I kort
kan ett äventyrsprojekt sammanfattas så att barnen får t.ex. ett brev av en
spännande figur som har ett bekymmer. Barnen får då ta ställning om de vill
hjälpa figuren och anta ett uppdrag. Barnen förbereder sig under en tid genom att
samtala, leta fakta, utforska osv. När de känner sig redo får de ge sig ut på
”äventyret” för att hjälpa figuren.
Jag planerade ihop mitt egna äventyr bestämde mig
för att ta med barnen på min avdelning ut i skogen för att plötsligt stöta på
något spännande och märkligt. Jag vill kalla mitt didaktiska material för en
introduktion till ett flerdagarsprojekt på förskolan. Jag hittade en gammal känga som jag direkt bestämde mig
för att göra om till ett hus. Någon skulle bo där. Utanför ingången skulle det ligga ett brev från filuren
som bodde i skon.
Jag kom ut på min första fältdag och det första jag hör är ett barn som frågar när hen skulle gå hem.
Pedagogen i rummet svarade klockan tre och fick följdfrågan, när är det?
Jag samtalade med min handledare och frågade om de
pratade om tidsperspektiv eller klockan eller på något vis arbetade med
tidsbegrepp. Hon svarade nej.
Carina Mattson (2) gav som praktiskt förslag att skapa en mat och-sov klocka med bilder
tillsammans med barnen. Den skulle kunna hjälpa barnen att få ett bättre
tidsperspektiv på hur dagens rutiner se ut och när.
Givetvis började jag fundera över mitt temaarbete.
Det skulle ju helst kopplas till förskolans pågående temaarbete som är Grön
Flagg. De samtalade mycket om plantering och om när deras planterade växter och
grönsaker växt färdigt. Det
tidperspektivet kunde jag koppla ihop med mitt didaktiska material, klockan.
Momentplanering
Mitt mål var att barnen skulle få känna att de hade
möjligheten att hjälpa någon annan med deras kunskaper. I samband med spänning
och nyfikenhet ville jag ge dem möjligheten att utforska klockans funktion och
innebörd och där med få förståelse för tidsbegrepp och ett bättre
tidsperspektiv.
Starten inför projektet skulle inkludera gruppen med
de äldsta barnen, 5-6 år. Den övriga barngruppen skulle få tillgång till
klockan och förhoppningsvis kunde de äldre barnen förklara vad vi gjort och vad
klockan visar. Under en utflykt till skogen skulle jag och min barngrupp samt
min handledare gå i väg för att leta vårtecken. Plötsligt ska någon utav barnen
stöta på ett hus (kängan). Vid huset låg
ett brev som jag läste högt för barnen.
Hej på er alla barn!
Jag tänkte väl att ni
skulle kika förbi någon dag. Jag heter Grönska och jag är en skogsalv. Jag bor
här i min sko och alla mina djurvänner bor runt om kring mig så det finns många
att leka med här. Just i den här delen av skogen trivs jag så himla bra. Min
kusin bor på andra sidan av skogen och vi brukar hälsa på varandra. Men senast
när vi sågs bestämde vi en tid då jag skulle vara hos honom nästa gång, vi
bestämde klockan tre. Han sa att den tiden passar honom bäst varje dag, så jag
får komma vilken dag jag vill klockan tre. Det kluriga är att jag inte vet när
klockan tre är. Jag har svårt för att förstå vad visarna på klockan menar. Så
nu när ni står här vid mitt hus, är jag förmodligen på väg dit för att chansa
och se om klockan är tre och om han är hemma. Jag har gjort det i flera dagar
nu men aldrig kommit rätt tid.
Snälla Björken barn,
kan inte ni hjälpa mig att förstå när klockan tre är?
Har ni någon idé på hur
ni kan visa mig? Om ni antar uppdraget så kommer förbi ert fönster och kikar
in om några dagar för att se om ni har hitta en lösning.
Tack på förhand,
skogsalven Grönska
Det blev en givande och spännande stund, barnen blev
ivriga över vem den lilla filuren kunde vara och hur hon såg ut. Jag började
fråga om barnen visste vad de brukade göra på förskolan när klockan är tre. Två
av dem svarade att de åt mellanmål då. Jag bekräftade men insåg att det var för
mycket annat att fokusera på i skogen, jag väntade till ett nytt tillfälle på
förskolan. Barnen antog uppdraget och helgen kom. På måndagen höll jag i samlingen
och läste upp brevet och förstorade bilder som vi tagit på huset, dels för att
visa och berätta för dem som missade skogssituationen och för att uppdatera
alla barnen. Förslag trillade in på hur vi kunde hjälpa ”Grönska” att förstå
klockan. Till slut gav jag ett förslag som barnen nappade på. Att rita bilder
till varje klockslag. Detta var förutbestämt och kan diskuteras hur vida jag
gav barnen inflytande och inte i kommande arbete. Syftet var ändå att ge ett
meningsfullt och roligt ämne med influenser av äventyrspedagogik och det blev
det, under hela min tid på VFU: n var klockan och ”Grönska” ett ständigt samtalsämne.
Klockan hade jag köpt billigt innan VFU-perioden.
Mitt mål var att skapa en färdig produkt med barnen som kommer att hänga kvar
på avdelningen. Jag skulle plocka bort sekundvisaren och själva klockans
bakgrund för att göra vår egen, men klockuret gick sönder. Min plan fick ta en
ny riktning som kom att bli bättre. Vi behövde saxar, färgpennor och häftmassa.
Varje dag fick två nya barn rita var sin bild till klockan, vi diskuterade vad
de gjorde eller åt just under den valda situationen och de valde fritt vad som
skulle ritas. Barnen ritade själva med mitt stöd.
Dokumentation sker med bilder som jag eller min
handledare tog med iphone eller ipad. Vi skrev ut bilder och placerade lågt på
väggen vid klockans sida. Det var väldigt konstigt men givande att
lyssna på sig själv. Missade jag att fånga upp något barn? Hur ställde jag
frågorna? Hur skulle jag lyfta det enskilda barnet?
Barnen sprang ofta
fram till klockan varje dag när en ny situation skulle börja för att vrida
visarna rätt och förklara vilken aktivitet som skulle ske här näst. Jag har visat
mig intresserad vilket jag absolut har varit eftersom arbetet grundar sig i
mina egna intressen. Jag har använt ett positivt och bekräftande bemötande i
samtal med barnen. Körling (2012) beskriver vikten av pedagogens roll och
ansvar, att det inte handlar om vilken personlighet man har för att kunna vara
engagerad. De handlar om vilken förståelse man har av sin betydelse för barnen
och vad vårt uppdrag omfattar. En medupptäckande och intresserad pedagog är av
stor vikt för det mänskliga mötet och för barns lärande.
Avslutning
Klockan hade nu en bild till varje timma,
sekundvisaren var borttagen och plastskyddet med. Barnen kunde därmed själva titta
på den riktiga klockan bredvid och härma den. Min förhoppning är att klockan kommer
att skapa samtal under dagarna trots att jag inte är kvar. Om något barn frågar
när hen ska hem kan de tillsammans gå och se när det är genom att flytta
visarna och titta på bilden som hör till. I Läroplanen
för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010, s. 10-11) redogörs för att förskolan ska
sträva efter att ge varje barn möjlighet att utveckla intresse för symboler med
kommunikativ funktion, som klockan. Samt att varje barn utvecklar intresse för
bilder och olika medier och där med förmågan att tolka dem och använda sig av
dem. Barnen har ställt inför en helt ny utmaning och fått med sig nya
erfarenheter och kunskaper som barnen delat med sig av under diskussioner.
Klockan ska få hänga på avdelningen och som
avslutning på projektet fick barnen ett nytt brev från skogsalven. Jag
berättade att jag träffade ”Grönska” på morgonen på väg till förskolan då hon
lämnade ett brev och jag fick ta en bild på henne. Jag visade barnen fotot på
”Grönska” och läste upp brevet och det kunde inte bli ett bättre avslut på mitt
didaktiska temaarbete.
Hej alla barn, igen!
Jag är så glad!!! Jag
har flugit förbi ert fönster flera gånger sedan ni läst mitt brev och sett
vilket fantastiskt jobb ni har gjort. Klockan är mer än tydlig och nu senast
när jag kikade in förstod jag verkligen när klockan tre är. Ni äter mellanmål
precis innan, det har jag sett och bilderna runt klockan gör det så mycket
tydligare. Nu förstår jag bättre och jag kommer att kika in genom ert fönster
emellanåt om jag glömmer av. Imorgon har jag koll på när klockan tre är, då ska
jag besöka min kusin och bjuda honom på mina hembakade mossa och barkkakor.
Hoppas ni har nytta av era bilder runt klockan också. Tack för er hjälp!!
Med vänliga
skogshälsningar
Grönska
Utvärdering
Jag ville att barnen själva ska fundera ut hur de
bäst ska förstå när en viss tid är så att det sedan blir tydligare för dem när
de ska gå hem på eftermiddagen. Dagarna är långa och det är svårt att få något
tidsperspektiv över alla dagens aktiviteter. Jag lyssnade och bekräftade men
gav ett förslag som barnen tyckte var en bra idé. Jag inser att det var svårt
för barnen att komma på hur man kunde lösa problemet. Därför hade jag förberett
med en klocka och bestämt innan att bilder skulle ritas till. Jag styrde dem åt
ett håll men ansåg att det inte påverkade mitt syfte med projektet. Barnen fick
öppna frågor som förhoppningsvis gav reflekterande tankar. Klockan blev inte
som planerat utan bättre. Barnen har i detta projekt fått möjligheter att utveckla
förmågan att använda sin matematik för att undersöka och reflektera samt
använda nya begrepp och sett sambandet mellan dem. Samtalen mellan barnen och
med oss vuxna har redovisat deras problemställningar och sedan fått öva på att
lösa uppdraget det fick tillsammans Lpfö 98 (rev. 2010, s. 10).
Jag hade tänkt köpa en ny klocka eftersom den gick
sönder men när jag diskuterade med min handledare insåg vi båda att det var
jättekul att gå fram till klockan och styra över den själva. Den riktiga hängde
ju på samma vägg så det gick att härma den. Jag är jättenöjd med att temat har
fångat barnens intresse, det kunde lika gärna blivit ett fiasko. Fler och fler
frågor har dykt upp angående tid och när barnen skulle gå hem vilket har gett
anledning att gå till klockan. Det har varit fascinerande att se hur mycket
barnen faktiskt har förstått när vi tillsammans samtalat vid klockan, om
klockan och om dagarnas olika aktiviteter. Ett barn satt en dag (utan någon
vuxens påverkan) och ritade av hela väggen med klockan, siffrorna och bilderna
runt om. Vem vet varför och vad det barnet tog med sig, men något var det. Jag
tror att med visat intresse och lite spänning så går det att skapa meningsfulla
möjligheter för kunskap och lärande.
Under arbetet med klockan har barnen stimulerats i
språket, som går hand i hand med matematik. Barn behöver få ord och begrepp för
sina handlingar. En av mina viktigaste uppgifter har varit att bidra till utveckling
av språket kring barnets upplevelser. Jag har kommunicerat med barnet om det vi
gjort, låtit ord och handling samspela. När barnen kommer i kontakt med
matematiska begrepp på ett konkret sätt, hjälper vi barnen att lättare hantera
mer abstrakta tankesätt i framtiden. (Thisner 2007, ss. 11-15). Barnen har fått
möjlighet att förstå tidperspektiv med hjälp av sina egna bilder. Tidsbegrepp,
siffror, Matematik på hög nivå skulle jag vilja säga.
Kursmål v Utifrån
estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska
didaktiskt material med fokus på barns lärande.
Referenser:
Körling, Anne-Marie (2012). Nu ler Vygotskij: eleverna, undervisningen och Lgr 11. 1. uppl.
Stockholm: Liber
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442
Thisner, Annika (2007). Matte på burk: en arbetsmetod för förskolan. Stockholm: Sveriges
utbildningsradio
(1) Linda
Östberg och Anneli Malm. Professionsdag. Äventyrpedagogik.
Högskolan i Borås. 2015-03-02.
(2) Carina
Mattsson. Matematik workshop.
Högskolan i Borås. 2015-03-13.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar