Kommunikation är en mänsklig rättighet!

Camilla Carlssons (1) föreläsning om kommunikation var väldigt givande och inspirerande. Jag har kanske inte riktigt tidigare tänkt på att talet bara är ett av alla verktyg som går att använda för att bli förstådd. Bilder stimulerar ju egentligen flera sinnen och finns dessutom kvar permanent. Tecken är också ett kommunikationsverktyg som är ett jättebra stöd för vissa.

BRO = Barnet Redskapen Omgivningen
AKK = Alternativ och kompletterande kommunikation

GAKK= Grafisk alternativ och kompletterande kommunikation
En metod som Camilla Carlsson nämnde var BLISS som jag tidigare hört talas om. BLISS är en kommunikationskarta med symboler som användaren kan peka med laser eller en penna. Det ser olika ut för varje individ eftersom det är individuellt vilken metod som passar bäst. Det finns olika symbolkartor och scheman att använda sig ut av. Vi fick se en film där två killar berättar om fördelarna och nackdelar med BLISS men utan det hjälpmedlet kan de inte kommunicera. Det väckte tankar hos mig när jag insåg att det finns människor som är beroende av hjälpmedel för att ens bli förstådd, berätta vad man vill eller uttrycka känslor.

TAKK= Tecken alternativ och kompletterande kommunikation
En del barn behöver få en tydligare bild av hur en dag kan se ut eller om förskolan ska ut på utflykt kan det vara lämpligt att visa med bilder över dagens händelser. Bilder och symboler är bra hjälpmedel. Tecken som stöd är ett tillfälligt eller långvarigt hjälpmedel i barns kommunikationsutveckling. 

Under workshopen fick vi prova på att skapa ett dagsschema  med hjälp av appen som heter "om en bild". Man använder bilder på situationer för att göra ett bildschema. Det går att spela in en röstinspelning som talar om vad bilden visar. Den appen tyckte jag var ett jättebra hjälpmedel som jag personligen anser kan användas med alla barn. När barnen får se bilder på vad som ska hända eller hur de ska göra innan de ska gå någonstans kan det ge ett lugn och struktur i vardagen.

I Läroplanen för förskolan (Lpfö98 rev 2010,s.5) redogörs för förskolans uppdrag att verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd och stimulans än andra ska få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar så att de utvecklas så långt som möjligt.

På förskolan har alla barn rätt att bli sedda och ha rätt till en god utveckling utifrån sina förutsättningar och detta inkluderar språk och kommunikation. Att kunna kommunicera bidrar till delaktighet och gemenskap och kan du inte kommunicera finns risk för utanförskap. Jag som blivande förskollärare kommer att ta med mig en positiv inställning till att ta hjälp av olika hjälpmedel som alternativ kommunikation. Alla barn kan stöttas i sin språkutveckling av att förskolan använder sig av tecken. Tecken som stöd  är ett enklare och tydligare hjälpmedel än att använda ord om till exempel barnet har svårt med talet (Tisell 2009, s.8). Hjälpmedel kan innebära bilder, foton, symboler, ljud och kroppsspråk. 
Många tror att läraryrket handlar om vilken personlighet man har som lärare när det egentligen det handlar om vilken förståelse man har av sin betydelse för barnen och det uppdrag vårt yrke omfattar (Körling 2012, s. 52). Jag tycker det är klokt och rätt!

- Vi måste ta hänsyn till barnets behov och låta barnet uttrycka sina åsikter fritt.
- Vi behöver något att säga, ett sätt att säga det på och en anledning att säga det.

I Läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010, s. 10-11) redogörs för pedagogens uppdrag att uppmärksamma och hjälpa de barn som av olika skäl behöver stöd i sin utveckling samt att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner.

Kursmål: Redogöra för och kritiskt granska olika metoder för att på ett tidigt stadium kartlägga, identifiera och förebygga kommunikativa svårigheter

Tips! Fickhatten är en bok med tecken och bilder i som man lätt kan bära med sig när man behöver använda tecken som stöd.

www.UR.se


Referenser:

(1) Camilla Carlsson. Kommunikation utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv. Högskolan i Borås. 2015-03-05.

• Körling, Anne-Marie (2012). Nu ler Vygotskij: eleverna, undervisningen och Lgr 11. 1. uppl. Stockholm: Liber

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

• Tisell, Anneli (2009). Lilla boken om tecken: som ett verktyg för kommunikation och språkutveckling. 1. uppl. Lidingö: Hatten