Papper och lera, hur känns det egentligen?

Hurra för återvinning!
Papier maché  är en teknik som är väldigt roligt att skapa med. Man klipper ner massor med papper eller tidningar och lägger sedan i blöt tillsammans med en hel del tapetklister. Sedan kan man skapa i princip vad som helst och låta det torka. När det torkat går det att måla på. 

Det är viktigt att vara en förebild för barnen och visa vad som är rätt och fel. Slasket som blev över efter all papperstillverkning fick inte slängas i vasken. Vi hällde ut det i toaletten istället.

Att göra egna papper är också en rolig process som kräver lite tålamod och lite verktyg men det kan vara väldigt nyttigt att få skapa egna papper för att inse att det inte bara är "slit och släng". Idag tar många för givet att papper bara fylls på och tänker inte på vilken miljöpåverkan det gör. 

Har man istället lag ner tid på att skapa egna papper kommer det nog ligga lite mer tanke bakom det man ritar eller skriver på det. Det blir ett alster att vara stolt över, varför inte skapa en tidning av alla barnens papper med teckningar på.

Vad är lera gjort av?  Vart kommer den ifrån? Varför har den olika färg? Varför spricker en del lera när den torkat?

Lukta, smaka, klämma, krama, rulla pressa, gå på, stå på.....

Vad gör barnen med leran om jag bara lägger fram den på ett bord? Vad gör leran med barnen? Om jag vill utmana barnens tänkande och handlande kan jag be dem skapa en:

lång form, slingrig,kort, rund, platt, taggig, knottrig, arg, glad, högt. Verktyg - Stämplar, ståltråd, pinnar, textil, löv mm.

I Läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010, s. 10) redogörs för att förskolan ska sträva efter att varje barn ska utveckla sin förmåga att skapa och konstruera med hjälp av varierande tekniker och material. 

Lera passar alla åldrar! 

Lera är ett material som jag älskar att arbeta med. Det känns härligt att ta i och det går att göra så mycket med lera. Min vision var att jag skulle presentera olika sorts lera för barnen eftersom de flesta barn bara fått känna på hederlig ”trolldeg”. Jag tog faktiskt med mig både naturlig grå lera, röd lera och gul lera till min VFU. Även kemisk lera som aldrig torkar, i alla tänkbara färger. Tanken vara att mitt didaktiska material skulle bli egengjord ”trolldeg” i de fyra grundfärgerna som barnen skulle få blanda och utforska. Det blev inte så, men jag kunde arbeta med leran parallellt med mitt didaktiska material.

VFU i Ateljén

Under tre veckor fick jag bli ateljérista och använda ateljén när jag ville med barnen. Här inne stimulerar vi finmotoriken, sinnena, språket, känslor och nyfikenhet. Jag ville att barnen skulle få möjlighet att utforskar former, få AHA-upplevelser och ge uttryck för sina upptäckter samt uppleva tillit till egen förmåga (Lpfö 98 rev. 2010, ss. 10-11). Barnen fick först klämma och gå på de svarta påsarna och gissa dess innehåll. De fick beskriva hur det kändes att gå på dem och de var överens om att de var olika mjuka. En var mjukast för den blev platt. Barnen trodde att det var deg i påsarna så vi öppnade för att se vad som fanns inuti dem. De hade inte mycket erfarenhet av lera tidigare märkte jag när de fortfarande inte kallade "degen" för "lera". jag berättade att den kommer från naturen och har olika mineraler i sig som avgör färgen på leran. 

Röd lera- järn mineraler

Vit lera - kalk mineraler

Vad luktar leran? - Den luktar mossa, skog och smakar jord. 

Den röda leran var len och lättast att arbeta med, lättast att forma. Den gula var hårdast men ganska len. Den vita (gråleran) var lite knottrig och inte så len. Vi tillsatte vatten och då blev leran ljusare kom vi fram till och kladdig och hal. Det var skönt att knåda leran mellan fingrarna nu. En svamp med vatten på skapade fint mönster på leran. Vi försökte göra skålar, det var svårt.

Vi blandade alla tre färgerna, det blev hårt, fult men också fint faktiskt.

 

Vad hände med skålen med vatten i?  H2O, som det också heter tog vi reda på men det var svårt att komma ihåg.

Tips! Skapa, låt självtorka och ställ utomhus för att se vad som händer med leran.

 Efter några dagar utforskade vi den kemiskt konstgjord leran. Det var starkare finare färger tyckte barnen, men den luktar pyton och annorlunda. 

 Den här pojken gjorde en "långis" och satte ihop ändarna så det blev ett armband. Det ville han ta med sig hem och visa upp, det fick han.

Referenser:

Mats Andersson. Bild workshop. 2015-02-16.

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Du har huvudrollen i ditt liv!

Dramapedagogik med Gunilla Fihn (1)
Forum för yrkesrollen

Att åskådliggöra genom handling - Agera 

Dramapedagogik baseras på:

Tanke

handling

Känsla

Rummet har stor betydelse och vilka roller vi tar på oss.

Tid, rum, roll och handling är de fyra stöttepelarna för drama.

Lära i, om, genom och med Drama. 

Dessa fyra estetiska lärandeformer tillsammans är dramapedagogik och när man förstår teoribildningen, förstår man också hur viktigt det är att införa estetiska lärprocesser i förskolan.

OM dramapedagogik innefattar syftet med den estetiska process som ska ske och hur det ska genomföras.  I är en utforskande metod där lärandeformen inte riktar sig mot ett specifikt lärande och mål utan det handlar om att lära i det man gör, inget är förutbestämt. Det gör vi ofta på förskolan, barnen får experimentera med olika material och de får uppleva och agera i en roll i fiktiv handling. Detta kallas divergent lärande vilket i kort innebär att lärandet förbinds med skapande, interaktion, kreativitet och att låta barnen få ge personliga uttryck. Det är viktigt att vi pedagoger startar samtal med barnen då de får uttrycka sina budskap genom att diskutera och reflektera. MED handlar snarare om att få en djupare förståelse för drama och att lägga mer fokus på historisk fakta om drama. GENOM är lärandeformen som innebär att kontinuerligt arbeta med ett estetiskt ämne. Det leder till ny förståelse om mediet men också om en själv (Amhag, Kupferberg & Leijon 2013, ss. 130-132).

 Under denna workshop utmanades vi att ta ställning till hur vi i kommande yrkesrollen kommer möta och hantera konflikter. Vi skulle genomföra olika forumspel  som är en pedagogisk metod. Forumspelen innebar att vi skulle analysera olika autentiska konflikter som vi sedan fick träna på att möta genom att dramatisera dem själva. Konflikten innebar ett förtryck mot någon och skulle avslutas med ett eländigt slut. Min grupp dramatiserade vår konflikt från början till slut. Sedan skulle vi gestalta samma spel igen och de som satt publik var passiva medskapare som nu fick lov att bli aktiva medskapare under spelets gång genom att avbryta, byta ut en av oss och gå in istället. Den personen förändrar hela förloppet genom att ändra den rollens förhållningssättet och bryta förtrycket. Spelet tog då en helt ny riktning.

Denna metod var lite svår att förstå i början. Jag som inte är van att gestalta på detta sätt, undrade vad syftet var. Men när vi hade spelat upp alla gruppers konflikter och sett hur man faktiskt kan lösa problem beroende på förhållningssätt, blev det mer konkret. Det var syftet, att förstå vikten av vårt förhållningssätt. Vi tränades inför möten i vår framtida yrkesroll. Målet var att få den aktiva medskaparen men även åskådaren, att bli medvetna om våra egna tankar och värderingar. Det är en viktig del i vårt ansvar i vår yrkesroll.

Du har huvudrollen i ditt liv! (Katrin Byréus)

Andra former att uttrycka sig på inom drama:
forumteater - färdig produkt

statyteater

osynlig teater

Historien om någon är en bok som väcker nostalgiska känslor hos mig. Jag älskade denna bok som barn och ville läsa den om och om igen. Väcker den lika stort intresse i din barngrupp kommer här en vidareutvecklad ide till bokens handling. 
Ni har läst boken många gånger och barnen tycker det är lika spännande varje gång man bläddrar och följer den röda tråden genom huset för att till slut upptäcka vem det är som har gjort alla bus och sedan gömt sig. 

Gör om boken till verklighet och leta fram ett nystan som ni sedan rullar ut på förskolan. Under, över, genom saker där ni stöter på mystiska fenomen för att äntligen hitta den som tagit garnet och gömt sig. Låt fantasin flöda. barnen kommer tycka att det är jätte roligt! Den radikala estetiken bör synas och ingå i förskolan vilket innebär att barnen själva får bestämma över sitt skapande och bearbeta sina frågeställningar för att kunna skapa mening i vad de upplever (Amhag, Kupferberg & Leijon 2013, s. 128).

I Läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010s. ) redogörs för att varje barn ska få möjlighet att utveckla sin skapande förmåga och förmåga att förmedla upplevelser, tankar i drama. Samt kroppsuppfattning.

Det är viktigt att pedagogerna och barnen har roligt tillsammans när vi upplever och lär. Vissa barn behöver mer nya utmaningar och andra mindre, återigen måste jag som pedagog var lyhörd (Lpfö 98 rev. 2010, s. 11). När vi ser till så att alla barn får många möjligheter till upplevelser så inspirerar det leken. I leken kan barnen uttrycka och bearbeta upplevelser, känslor och erfarenheter samt lösa problem (Lpfö 98 rev. 2010, s. 6).

Samlingsförslag:
På promenad med....
- Kropp och tanke

Övning 1: Rör dig fritt i rummet till olika instruktioner, till exempel, rör dig långsamt, fort, lågt, skumpigt...

Övning 2: Spegeln, arbetar i par två och två, härmar varandra.
Övning 3: Trollkarlens hatt, En person har maktrollen att förvandla de andra till vad den vill.
Övning 4: Avslappning, dämpa ljuset, lugn musik, spänn musklerna och slappna av

Gunilla Fihn menar att jag som ledare ska:
- Beröra vid gruppindelning
- Vara deltagande men samtidigt inte
- Förklara kroppsligt, genom att visa med hela kroppen


Referenser:

Amhag, Lisbeth, Kupferberg, Feiwel & Leijon, Marie (red.) (2013). Medierat lärande och pedagogisk mångfald. Lund: Studentlitteratur

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Basiskt och Surt flög fallskärm!

Navet en gång till!

Den här dagen var åter igen en givande och spännande dag med många nya intryck och kunskaper. 

Sammanhang

Känslor                                                                 Dokumentera

                          Kemi

Reflektera

Uppleva

Intryck

Erfarenheter
                                              Frågor

                              Analys

Fysik

Uttryck

Kreativitet

Reaktion

                           Språk                                       Kunskap

Använd rätt begrepp redan från början, varför förvirra barnen. Om du bakar med de allra yngsta kan det lätt bli så att man försöker förenkla begreppen genom att "be att få den det lilla måttet eller den stor bunken". Det är bra matematiska begrepp som också behöver uttryckas men samtidigt kan det vara bra att redan från början förklara att det ska vara "två deciliter mjöl i bunken som rymmer en liter. Genom att använda korrekta begrepp tidigt innebär att barnen inte senare behöver undra varför man helt plötsligt kallar det "lilla måttet" för "decilitermått". Förstår du poängen?

En AHA - upplevelse har du nog många gånger varit med om, och visst är den faktiskt lite rolig och givande?

Vi fick många AHA-upplevelser under besöket på Navet. Anna Gunnarsson (1) visade oss runt på alla avdelningar med olika inriktning innan vi började arbeta. Idag fick vi genomföra enkla experiment inom Kemi och Fysik. Jag säger enkla för att ingredienserna och materialet är ofarliga, billiga och lätta att få tag på men själva experimenten i sig, är på avancerad nivå.  

H2O - Vatten   

Viktigt att komma ihåg grundregeln i Kemi - Du får aldrig smaka! (Tråkigt men i experiment med mer kemiska ingredienser kommer ämnen att vara giftiga så det är lika bra att förbereda sig på detta).

Vad ni bör ha i ert experimentskåp är:

• Diskmedel (Löser fett och sänker ytspänning)
• Olja (solrosolja har minst färg, därför bra i färg experiment)
• Citronsyra (Surt)
• Bikarbonat (Basiskt)
• H2O (kommer ut ur vattenkranen för er som inte vet vad det är)
• Brustabletter (Basiskt och surt på samma gång)

Vad händer om man

 släpper ner en mint-mentos

 i en coca-cola flaska? Testa;)

Bikarbonat

+

Citronsyra

+

H2O (vatten)

=

CO2 (koldioxid)

Boktips!

Tunda och Triton är en bok som riktar sig till barn från 4 år och uppåt och deras nyfikna vuxna som gillar att experimentera och undersöka hur saker och ting fungerar. Boken är skriven av Anna Gunnarsson.
Annas första bok heter Bertas experiment, som har gjort succé. Den är skriven speciellt för barn i åldrarna 4-8 år. Tanken är att väcka barnens intresse för kemi och naturvetenskap redan när de är i förskoleåldern.
Varje kapitel i boken innehåller en fristående saga om Bertas upptåg. Kapitlet avslutas med ett experiment som är lätt att genomföra. Alla ingredienser som behövs går att handla i en vanlig mataffär.
I boken trycks särskilt på vikten av att också tänka på miljön. 

Dessa tre böcker redogör för jätteroliga experiment med fakta som berikar barns kunskaper om naturvetenskap. De ger inspiration vid idétorka. 

Låt barnen fylla ett stor balja med snö och låt stå inomhus eller utomhus, vad händer med tiden och hur ser det ut efter några dagar?

F i s s a f t:

Strimla rödkål och lägg i en påse, sedan in i frysen över natten. Ta ut rödkålen och lägg den i varmt vatten. Färgpartiklarna i kålen har fryst för sig och kommer nu att lämna kålen och färga vattnet lila. Sila sedan bort all kål och spara saften. Lukta nu på det om du vågar?!

Häll nu citronsyra i fissaften och se vad som händer. Den blir ROSA!

 I vissa rör är vattnet basiskt och i vissa är det surt. Se vad häftigt det blev när vi droppade i fissaften i de olika rören. Vi tävlade om vem som kunde skapa mest färger i ett rör, som flest fick nog vi fyra olika färger.

Tänk på att det viktigaste är att låta barnen uppleva och ställer de inga frågor kanske du ska lämna de där och då;) Låt dem vara!

I röret är det citronsyra och när vi hällde i bikarbonat bildades koldioxid, den måste upp till ytan, därför bildas små bubblor som flyter upp.

Vi gjorde samma sak igen fast nu är det olja i också. Det blir trögare för koldioxiden att flyta upp. Den tar med sig bubblorna upp till ytan och sedan trillar de ner igen. Det blev en LAVA lampa!

Ett roligt och fint experiment kan var så enkelt som att placera något högt på ett stort papper och sedan låta barnen hälla olika färger efter varandra mitt uppe på. Se själva hur fint det blir.

Fysik. En plastpåse, ett snöre och en figur (leksak) som vågar hoppa med fallskärm.
Här fick vi prova oss fram många gånger för att få en fungerande fallskärm. Vi klippte och klippte, knöt och tejpade. Till slut föll den långsamt ner istället för att störta. Detta utmanar många utvecklingsnivåer hos barn, dels ger den kanske en AHA - upplevelse,utmanar samarbetsförmåga, konstruktionsövning, reflektion.
Även matematisk förståelse för rum, läge, förändring. Att skapa en fallskärm helt från början utmanar barns problemlösningsförmåga. Uppgiften avslöjar många fysikaliska fenomen som förhoppningsvis blir roliga upptäckter för barn (Lpfö 98 rev. 2010, s. 10).

Referenser:

(1) Anna Gunnarsson. Workshop Navet. 2015-02-24.

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Kommunikation är en mänsklig rättighet!

Camilla Carlssons (1) föreläsning om kommunikation var väldigt givande och inspirerande. Jag har kanske inte riktigt tidigare tänkt på att talet bara är ett av alla verktyg som går att använda för att bli förstådd. Bilder stimulerar ju egentligen flera sinnen och finns dessutom kvar permanent. Tecken är också ett kommunikationsverktyg som är ett jättebra stöd för vissa.

BRO = Barnet Redskapen Omgivningen
AKK = Alternativ och kompletterande kommunikation

GAKK= Grafisk alternativ och kompletterande kommunikation
En metod som Camilla Carlsson nämnde var BLISS som jag tidigare hört talas om. BLISS är en kommunikationskarta med symboler som användaren kan peka med laser eller en penna. Det ser olika ut för varje individ eftersom det är individuellt vilken metod som passar bäst. Det finns olika symbolkartor och scheman att använda sig ut av. Vi fick se en film där två killar berättar om fördelarna och nackdelar med BLISS men utan det hjälpmedlet kan de inte kommunicera. Det väckte tankar hos mig när jag insåg att det finns människor som är beroende av hjälpmedel för att ens bli förstådd, berätta vad man vill eller uttrycka känslor.

TAKK= Tecken alternativ och kompletterande kommunikation
En del barn behöver få en tydligare bild av hur en dag kan se ut eller om förskolan ska ut på utflykt kan det vara lämpligt att visa med bilder över dagens händelser. Bilder och symboler är bra hjälpmedel. Tecken som stöd är ett tillfälligt eller långvarigt hjälpmedel i barns kommunikationsutveckling. 

Under workshopen fick vi prova på att skapa ett dagsschema  med hjälp av appen som heter "om en bild". Man använder bilder på situationer för att göra ett bildschema. Det går att spela in en röstinspelning som talar om vad bilden visar. Den appen tyckte jag var ett jättebra hjälpmedel som jag personligen anser kan användas med alla barn. När barnen får se bilder på vad som ska hända eller hur de ska göra innan de ska gå någonstans kan det ge ett lugn och struktur i vardagen.

I Läroplanen för förskolan (Lpfö98 rev 2010,s.5) redogörs för förskolans uppdrag att verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd och stimulans än andra ska få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar så att de utvecklas så långt som möjligt.

På förskolan har alla barn rätt att bli sedda och ha rätt till en god utveckling utifrån sina förutsättningar och detta inkluderar språk och kommunikation. Att kunna kommunicera bidrar till delaktighet och gemenskap och kan du inte kommunicera finns risk för utanförskap. Jag som blivande förskollärare kommer att ta med mig en positiv inställning till att ta hjälp av olika hjälpmedel som alternativ kommunikation. Alla barn kan stöttas i sin språkutveckling av att förskolan använder sig av tecken. Tecken som stöd  är ett enklare och tydligare hjälpmedel än att använda ord om till exempel barnet har svårt med talet (Tisell 2009, s.8). Hjälpmedel kan innebära bilder, foton, symboler, ljud och kroppsspråk. 
Många tror att läraryrket handlar om vilken personlighet man har som lärare när det egentligen det handlar om vilken förståelse man har av sin betydelse för barnen och det uppdrag vårt yrke omfattar (Körling 2012, s. 52). Jag tycker det är klokt och rätt!

- Vi måste ta hänsyn till barnets behov och låta barnet uttrycka sina åsikter fritt.
- Vi behöver något att säga, ett sätt att säga det på och en anledning att säga det.

I Läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010, s. 10-11) redogörs för pedagogens uppdrag att uppmärksamma och hjälpa de barn som av olika skäl behöver stöd i sin utveckling samt att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner.

Kursmål: Redogöra för och kritiskt granska olika metoder för att på ett tidigt stadium kartlägga, identifiera och förebygga kommunikativa svårigheter

Tips! Fickhatten är en bok med tecken och bilder i som man lätt kan bära med sig när man behöver använda tecken som stöd.

www.UR.se


Referenser:

(1) Camilla Carlsson. Kommunikation utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv. Högskolan i Borås. 2015-03-05.

• Körling, Anne-Marie (2012). Nu ler Vygotskij: eleverna, undervisningen och Lgr 11. 1. uppl. Stockholm: Liber

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

• Tisell, Anneli (2009). Lilla boken om tecken: som ett verktyg för kommunikation och språkutveckling. 1. uppl. Lidingö: Hatten