Eliminera all negativ energi från mitt liv!

Här nedan kan du klicka på en länk till ett inspirerande klipp som kan få dig att tänka över vad du väljer att sätta värde på i ditt liv!

Brukar du gnälla över eller bli arg på småsaker som egentligen inte spelar någon roll?
Händer det att du hamnar i bråk som egentligen är helt onödiga?

Nu kanske du tänker att små saker faktiskt kan ställa till det i din så kallade vardag och att det rubbar ditt välplanerade schema.... Vi kanske faktiskt behöver skrämmas upp ordentligt ibland för att inse vad vi håller på med. Se filmen så kommer du förstå.

http://www.ted.com/talks/ric_elias


I många kulturer är vi experter på att låta kalendern ta över våra liv och pressa  vår "tid" tills vi en dag inte orkar mer. Ta alltid ut lycka i förskott, det värsta som kan hända är att du varit glad i onödan.



Do you choose to be like this?







OR.......




like this?



Välj att vara glad!<3

Textil som pedagogiskt redskap

Tovning och andra spännande textila tekniker...

Den här workshopen blev inställd men eftersom vi i en tidigare kurs fått prova på tekniken tovning så har jag ändå några alster att redovisa och skriva om. 
Tovning är en mycket gammal teknik som går att använda på många olika vis. Tovad ull är ullfibrer som bearbetas med hjälp av varmt såpvatten med häftiga rörelser för att skapa en sammanhängande massa. Jag lägger vikten vid handarbete och inte att överföra traditioner. Att presentera handarbete av olika slag för barnen ger möjlighet till nya upptäckter och skaparglädje. Det kreativa arbetet stimulerar deras tillit till egen  förmåga och skapar en känsla av tillfredsställelse. I samband med temaarbeten kan tovning användas som teknik för att illustrera projektets handling. Istället för en färdig produkt att härma har barnen en chans att relatera till tidigare samtal inom temats ramar och kan sedan skapa efter egna idéer och tankar. Det är viktigt att pedagogerna är med som stöd och deltar själva. I slutändan behöver vi uppmuntra till att alla ska vara nöjda med sina prestationer och det vi skapat. Små barn kan också tova ull, det är ett rogivande handarbete som kan pågå länge. Ett vidareutvecklat projekt skulle kunna vara att man tillsammans med barngruppen besöker en gård med får för att ta reda på vart faktiskt ullen kommer ifrån från början. En annan utvecklande uppgift kan vara att låta barnen karda ullen och beskriva för barnen vad som händer med ullen när den kardas. Antingen så köper man in materialet eller så tar förskolan kontakt med en fårbonde som är villig att bidra och hjälpa till (Ordell, Eldholm & Hagstrand-Velicu, 2010, ss. 17-19).

Textil som pedagogiskt redskap bidrar även till upptäckter och färdigheter inom naturvetenskap, matematik och språk. Vart kommer ullen ifrån? Hur reagerar den i väte, sjunker den eller flyter den? Hur luktar den? Samtalen kring de barnen gör tillsammans med engagerade vuxna stimulerar språkutvecklingen. Att få in matematik i de olika teknikerna sköter sig av sig självt. textiltryck, tovning, broderi, korsstygn, symaskinsarbeten, mönster, vävning, lapptäckes-sömnad, färgning av textil är bara en bråkdel av allt man kan göra med textil.  I dessa praktiska arbeten ingår matematiska problemlösningar och de kräver ett logiskt tänkande. barnen får möjlighet att erövra de grundläggande principerna, hur stor är skalan?
Dessa olika tekniker som verktyg tränar förmågan till problemlösning och skapar samtidigt ett samband mellan fantasi och kreativitet (Ordell, Eldholm & Hagstrand-Velicu, 2010, ss. 1-4).

Elsa Beskows "Pelles nya kläder" är en klassisk bok med bilder och historia som beskriver bearbetningen från ull till kläder.

  

Ett grytunderlägg. En boll med lager av olika färger på ullen som jag sedan klippte till en blomma. En strut.

I Läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010, s. 11) redogörs för att arbetet i förskolan ska genomföras så att barnen upplever att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker. Barnen ska få ställas inför utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya färdigheter, erfarenheter och kunskaper samt stärka barnens tillit till den egna förmågan. Pedagoger ska utmana barns nyfikenhet och begynnande förståelse för språk och kommunikation samt för matematik, naturvetenskap och teknik.

Förberedelser inför tovning.

Referenser:

• Björkdahl Ordell, Susanne, Eldholm, Gerd & Hagstrand-Velicu, Kerstin (2010).Lär genom textil: en handbok i att använda textil som pedagogiskt redskap för barns lärande. 1. uppl. [Mölnlycke: Susanne Björkdahl Ordell]

• Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket 
• Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Det finns inga gränser!

OM BILD - I BILD - MED BILD - GENOM BILD

Jag blev som ett litet barn när jag såg allt material och alla färger som mats Andersson(1) dukat på bordet i bildsalen. Min första reflektion var att jag aldrig har upplevt detta utbud ute på någon förskola tidigare, inte ens i närheten. Därför blir min vision att sträva efter ett liknande utbud på min kommande arbetsplats.
Det finns så mycket material som är gratis, det gäller bara att hålla öron och ögon öppna. Jag har mött föräldrar som arbetar inom olika tillverkningsföretag som fått material över och skänkt till förskolor. Perfekt! En tygaffär i närheten av en förskola jag arbetade på, slog igen och skänkte jättemycket tyger och klistertryck o mer roligt. Vi tackade och bugade.
Barn behöver kunna relatera till sina egna erfarenheter men samtidigt blir material som är nytt och annorlunda ofta utmanande och spännande. Det oprövade och okända kan hjälpa barnen att väcka nya tankar eller gestalta tankar och känslor. Vad fascinerar barn inom konst? kanske handlar kreativiteten om att skapa delaktighet genom konsten och inte om att förmedla konst ( Bendroth Karlsson & Karlsson Häikiö 2014, ss. 53-56).  

Olika tekniker/element i bildskapande arbete:
Abstrakt - när det inte går att urskilja vad alstret ska föreställa
Konkret - när du kan urskilja vad alstret föreställer
Statisk - informationen i en statisk bild är uppdelad med jämvikt, lika mycket på var sida, symmetriska
Dynamisk - dynamiska bilder är ofta diagonala, snett uppbyggda för att skapa "rörelse" i bilden
Optisk medelpunkt - i en bild är det den punkt som ögat uppfattar som mitten men som egentligen ligger lite åt sidan, strax ovanför den geometriska mittpunkten.

Jag vill inte beskriva i detalj om workshopens förlopp utan jag låter bilderna förtälja utforskandet. Jag kan bara förklara att vi fick en mer strikt uppgift att välja ut ett abstrakt mönster som vi sedan skulle återskapa med bestämt material, först papper, sedan i gråskala och vidare till textila material.

Processen är igång!

Vad kan jag skapa för mönster med min tryck? 

Tre olika alster med olika material utifrån de abstrakta mönstret som jag valde ut.

När experimenterandet pågått ett tag och vi inte längre kunde hålla oss ifrån allt annat material fick vi fria händer att utforska allt som fanns tillgängligt på bordet och på hyllorna (se bilder nedan). Barn hade i ett sådant här tillfälle fått möjlighet att upptäcka med alla sinnen. Till och med smaka på det mesta. Genom att först kanske presenterat olika konstgestaltningar på ett eller flera museum för att barnen ska kunna relatera till bilder och upplevelser för att sedan själva få skapa utifrån deras egna tankar och känslor. Jag tror inte på en färdig produkt att efterlikna, utan jag vet att barn har ett oändlig kreativ förmåga att skapa själva. Det enda som behövs är egentligen ett presenterat syfte med uppgiften så att barnen kan koppla på sina erfarenheter och börja förmedla, genom konst. 

I Läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010, s. 6) redogörs för att förskolan ska erbjuda barnen aktiviteter och lek inom estetik för att i det lustfulla lärandet stimulera fantasin, inlevelse och symboliskt tänkande. I den skapande och gestaltande leken ska barnen få möjligheten att uttrycka sin upplevelser, känslor och erfarenheter.

Förskolan ska även sträva efter att varje barn

• utvecklar förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv
• utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt förmåga att använda sig av , tolka och samtala om dessa

(Lpfö 98 rev. 2010, s. 10)

Dagens experiment med akvareller, oljepasteller, rinnande färg, kol, olja, salt, mjöl, bikarbonat, sockerlag, textiler, olika papper och underlag.

Referenser:

• Bendroth Karlsson, Marie & Karlsson Häikiö, Tarja (red.) (2014). Bild, konst och medier för yngre barn: kulturella redskap och pedagogiska perspektiv. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

• Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket 
• Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

(1) Mats Andersson. Bild Workshop. Högskolan i Borås. 2015-02-16.

• 
  

Musikpedagogik - den rytmiska metoden

Klappa händerna när du är riktigt glad!!

Detta var en fantastiskt givande och inspirerande workshop med Karin Lindahl (1). Kroppen var verkligen i centrum och användes som uttrycksmedel i de olika övningarna. Vi fick genomföra övningar som gav oss möjlighet att förstå musiken genom rörelse, rörelsegestaltningar, genom olika instrument, gehörsövningar, metrik, samspelsövningar, rörelsesånger, pulsövningar, sånglekar samt  rim och ramsor. Gruppen ställdes inför prov på vår improvisationsförmåga, fantasi och motoriska förmåga. 

Genom  rytmikmetoder fick vi göra övningar i rytm, puls, improvisation och gehör. Vi gjorde olika övningar med rösten och utforskade den. Vi fick också lära osa skillnaden mellan två, tre och fyr takt.

Alla de övningar och lekar vi gjorde tillsammans är lätta och roliga att genomföra med barn och det är stimulerande för barn utveckling av gehör, taktkänsla, rytmkänsla, koordination, improvisation. Vi dansade och sjöng, klappade händer och stampade fötter på olika sätt, gick runt i rummet, spelade på olika instrument, vi fick härma varandras rörelser och mycket mer. Det är bara att låta fantasin flöda när man ska ha rytmik med barnen. 

Att göra dessa övningar tillsammans är även jättebra för barnens sociala träning men också för att få känna sig som en del av en gemenskap som man skapar något tillsammans för att ha roligt.

Karin berättade att begreppet rytmikpedagogik inte har uppmärksammats eller haft en benämning 

mer än i 100 år (sedan 1915). Trots att människan alltid har dansat och rört sig till musik. Jag tänker då på afrikanerna som är experter på att dansa till sina instrument och skapar en gemenskap. Alla kulturer ser olika ut men jag tror att alla uttrycker sig mer eller mindre med hjälp av dans och instrument.

När man planerar en rytmikstund med barnen bör man alltid ha klart för sig innan vad syftet är med aktiviteterna samt förståelse för vikten av att faktiskt barnen får möjlighet att utvecklas inom dessa estetiska ämnen. Vad? Hur? Varför? Vad är syftet?

I Läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010, s. 10) redogörs för att förskolan ska sträva efter att varje barn  utvecklar sin motorik, kroppsuppfattning och koordinationsförmåga. Med rytmikpedagogik får barnen möjlighet att utveckla sin skapande förmåga genom att förmedla sina tankar och känslor med hjälp av utrycksfomer som rörelse, dans, musik och drama. 

Detta är några förslag på rekvisita och instrument som kan användas vid gemensamma lekar och sångstunder. I den gröna påsen ligger ett "hav"(hur är det möjligt tänker du? se nästa bild) i den blå påsen ligger sjalar i härliga färger som kan användas till oändligt mycket.

Övningar som vi kan göra med barnen:

• Använd händer och fötter, klappa olika takter, stampa olika puls. Gå runt i en ring och låt barnen härma varandras steg för att försöka hitta en gemensam puls. 
• Lyssna tillsammans med barnen på olika musik som framkallar olika känslor. lyssna på musik från olika kulturer, dels för att utforska musiken men också för flerspråkiga barn som kan identifiera sig med sin egen musik och öva på språket i sång.
• trumman är ett fantastiskt instrument för att känna och lyssna på olika takter och pulser. Samlingar kan inledas med att pedagoger startar en puls med fötterna, på knäna, trumman eller liknande för att fånga barngruppens intresse. Sedan kan aktiviteten utvecklas vidare.
• Måla till olika musik, vilka känslor dyker upp? tankar? färger? minnen? låt barnen berätta och måla.
• Välj ut ett rum som kan bli ett musikrum där barnen får gå in när de vill och bara lyssna på musik eller spela med instrument.
• Mycket olika material kan bli instrument så samla på er! du kanske har en gammal maracas liggandes hemma eller en synt som inte används längre. Annars är det enkelt att skapa instrument själv.
• Lyssna! lyssna på varandras ljud vi kan åstadkomma med bara kroppen, lyssna på varandras röster.
• Låt barnen inverka med sina förslag, lekar kan utvecklas och improviseras.
• Sitt i en ring och rulla eller kasta en boll till varandra. Försök komma ihåg vilken ordning bollen rullades och gör om samma igen.  Eller säg ditt namn när du får bollen och rulla sedan den till en kompis. Bra övning för att komma ihåg varandras namn. Bollen kan också bli en symbol som betyder att den som håller i bollen har ordet och då ska alla andra vara tysta och lyssna. Den som håller i bollen kan berätta något valfritt eller så har man bestämt innan vad alla barn får berätta, kanske deras favoritmaträtt.
• Stop och start - leken. Använd ett instrument och berätta för barnen vilken rörelse de ska göra medan pedagogen spelar. Plötsligt blir det tyst och alla måste stanna upp blixt stilla.   
• Ramsa - Öga, öra, näsa mun, kinden den är mjuk och rund. Armar två med händer små, mage, ben med fötter på. Gör rörelser till ramsan med barnen.
• Använd blinkning som en signal, t.ex när det är dags att avsluta samlingen. Blinka åt det barn som får gå på toaletten.
• Tjingeling tåget går! Den som går först i tåget gör valfria rörelser och resten av tåget härmar rörelserna. Byt sedan lokförare tills alla har fått vara loket.

Varför inte låta musiken ta mer uttrymme i verksamheten. Våga låta dig själv och barnen använda sång och rörelse för att skapa glädje och gemenskap. Det är språkstimulerande och samtidigt roligt.

Hela havet stormar!

Vad kan barnen upptäcka här? Tillsammans bildar vi vågor, stor våg, liten våg, stor våg liten våg, stor våg, liten våg, vatten går i vågor.....

Det lilla ägg jag har.....kan användas under sångstunden, sagoberättelser, lekar, skapande av egen musik tillsammans. barnen kan känna på olika puls och styrkor med maracas. Barn har fantasi och vi måste inspirera dem att använda allt material vi kommer åt för att skapa och uppleva!

Instrumenten är ett utbud för att inspirera till musik, lyssna och njuta av olika ljud. När barnen prövar att spela så ger det en upplevelse och en kommunikation. Vi kan associera till spelandet, det låter som prasslande löv eller springande häst. Detta är början av en strukturell musikalisk kunskap. Akustisk musikalisk kunskap handlar om hur musik låter. Vi kan öva barnen att lyssna och känna igen ljud och musikaliska uttryck. Barn behöver få öva på att lyssna koncentrerat för att hinna relatera till tidigare erfarenheter. Det stimulerar barnens kroppsuppfattningsförmåga, samtidigt får de känna på att röra kroppen till musik och uppleva musiken kroppsligt (Ferm, Thorgersen 2012, ss. 71-72)

Karin visar flera olika tips på hur vi kan spela enkla melodier till lekar med barnen. Alla kan! Vi måste bara rota fram självförtroendet och börja improvisera!

Ett piano kanske inte finns på varje förskola men om det finns, använd det! Det spelar ingen roll om du inte kan spela en melodi eller läsa noter. men alla kan prova sig fram till att hitta en takt som barnen kan lyssna till vid olika lekar. Vi lekte en lek där vi blev uppdelade i fyra grupper och förvandlades till olika djur, min grupp blev dinosaurier. Hur rör sig en dinosaurie? Och hur känns det att gå eller springa till en viss puls eller takt? det fick vi prova på. Karin spelade olika takter på pianot när det var dags att börja gå in i mitten, tills hon plötsligt spelade en kort och hög signal då vi skulle springa tillbaka till vårt bo, eftersom häxan vaknade.

Denna leken känner ni igen (katten och musen) och det går att använda i princip vilket instrument som helst, kanske en trumma.

Avslutningsvis vill jag påminna alla blivande och redan verksamma pedagoger att tänka över din inställning, låt dig inspireras och var inspirerande för barnen. Var förberedd och lär dig känna dig trygg i det du gör i samarbete med dina kollegor (Ehrlin 2012, s. 152). Musik kan alla!

Referenser:




(1)Karin Lindahl. Musik Workshop. Högskolan i Borås. 2015-02-10.

• Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.) (2012). Musikvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur